Inspiration!!!

Jag saknar inspiration för närvarande så jag tänkte att jag kan berätta om min dag så får vi se vart vi hamnar.

Det är jag som kliver upp först varenda morgon och duschar. Sen kryper jag tillbaks till Stephen en lite stund till innan han kliver upp och duschar. Jag vet, det är himla dumt att gå och lägga sig igen, varför inte kliva upp senare eller rent av stanna uppe men det har bara blivit så och nu är det rutin och det är så himla mysigt att krypa ner igen till en varm Stephen. Men det kommer snart att vara för varmt för det ändå och det är inte mysigt att krypa ner när det blir alldeles varmt och svettigt.

Och jag vet inte vad det är för fel på mig men jag är så trög på morgonen, jag vaknar liksom inte. Jag är inget riktigt monster och är alldeles sur och tvär, kanske lite men det kunde varit mycket värre. Men jag vaknar bara inte, inte ens efter en dusch.

Iallafall, efter en skål med müsli och sojamjölk så bär det av till jobbet. Det tar 35-40 minuter ungefär, jag börjar vid 8 men jag är aldrig där förrän 5-10 över. Idag var en ganska händelserik dag på jobbet, eller kanske en helt vanlig dag förresten, men det har varit segt för mig de senaste 2-3 veckorna och denna veckan har saker och ting gått lite fortare för jag har haft mer att göra.

Jag käkade Osso Buco rester till lunch och lyssnade på Michelle och hennes krämpor.

Jag märkte när jag körde hem idag att det börjar bli varmt ute, sommaren är på gång. Ett tag körde jag dessutom meed AC'n. När det är för varmt och jag måste ha rutorna nere så brusar det så mycket att jag får ha radion på alldeles för hög volym och hålla på och skruva upp och ner volymen hela tiden för det bara skriker i högtalarna när jag stannar i trafiklysena. Och det brusar så högt från de öppna fönsterna emellan.

Jag handlade lite på vägen hem, och köpte även en ny fototidning till mig och en illustrerad vetenskap till Stephen. Jag stod där och tittade på alla tidningarna och tyckte att om jag köper en till mig så måste jag köpa en till Stephen, jag fick ju faktiskt blommor igår. Illustrerad vetenskap kanske inte är vad han helst skulle läsa men jag vägrar att köpa nåt som liknar Cafe. Mjukporr, nädu pyttsan.

Sen åkte jag hem och städade iordning lite för Sheila kom över på middag idag. Hennes sambo/fästman (de ska gifta sig på Hawaii nästa år) säljer regnvattentankar och är ute och reser en del så han är borta hela veckan så hon behövde lite sällskap.

Och nu sitter jag här framför datorn, som jag förresten installerade Vista servicepack 2 på idag, och önskar att det var en Mac istället. Det här med att redigera foton på en Dell stock standard slit-och-släng-laptop är inte så spännande, särskilt inte när alla berättar för mig om sina nya Mac'ar.

Det var min dag, nu ska jag sätta mig i soffan och kolla på nästa avsnitt av United states of Tara. En skitbra serie, kommer den på teve i sverige så kolla på den. Den kanske redan är där förresten. Australien är ju knappast känt för att ligga före i tiden...

Lyckliga jag!

Lyckliga jag som har en sån fantastiskt sambo, jag gillar inte riktigt bloggar med kärlekshyllningar men jag kan väl får skriva ett iallafall för jag fick blommor idag. Helt utan anledning. Bara för att jag är jag.

Till middag lagade vi sushi med räkor, crabstick, rökt lax, avocado, gurka och morötter.

Och nu är det Shrek 3 på teve. Jag fattar inte riktigt vitsen med att visa Shrek 3 en tisdagkväll klockan halv nio på kvällen...

Jag glömde igen

Jag tror att jag redan har skrivit om plastfolien och Stephens mamma men jag kör en lite re-cap på det hela för idag kom hon och bytte plastfolie med mig och skulle räkna mellanskillnaden så att hon kunde ge mig den.

Det hela började för ca 3 månader sen när jag frågade Stephens mamma om hon möjligtvis hade glömt sin plastfolie hemma hos oss. Hon tar nämligen med sig allt hon behöver hit om det skulle vara så att vi har familjemiddag här istället för hos dem. Och med allt så menar jag allt! Från plastfolien att svepa in resterna med till mjölken i kaffet, för det behöver vi inte bekymra oss om, hon ordnar det. Och det har jag lärt mig att det är inget att göra åt så det är bara att låta henne hållas, det är liksom hennes uppgift. Hon har inte jobbat sen Stephen föddes och hennes uppgift är att vara mamma och ta hand om hushållet. Och hon har ett hjärta av guld så det gör väl inget.

Iallafall flera månader tillbaka så frågade jag henne om plastfolien eftersom det var en såndär rulle som har en liten plastgrej som man kan skära av plasten med, man drar den lilla plastgrejen längs en skena över folien så skär den av plasten. Istället för den vanliga taggade kanten liksom. Jag kunde inte komma ihåg att vi hade köpt den så jag tänkte att kanske hade Pauline lämnat kvar den hos oss vid nåt tillfälle. Och dum som jag var så nämnde jag att jag tyckte att det var lite bökigt att använda den för eftersom man inte håller i plasten när man skär av den så trillar den på golvet. Det skulle jag aldrig ha gjort.

Det var ju inte bra, sa Pauline, men min svägerska använder den typen så jag kan köpa den av dig och ge till henne, för du ska inte behöva använda den om den är så dum. Nä, sa jag lite lamt (alldeles för lamt insåg jag snart), det är ingen fara, bekymra dig inte om det. Åjo, nog skulle hon bekymra sig om det för nästa gång de var här så var det samma visa, tycker jag att det är besvärligt så ska jag inte behöva använda den. Jag försökte mig på att säga att det är ju bara plastfolie, den tar snart slut och nästa gång köper jag den vanliga varianten och "problemet" är ur världen men det visade sig vara lönlöst.

Och sagt och gjort, efter att ha nämnt det flertalet gånger så kom hon idag men en oöppnad rulle och bytte ut min, det var inte lönt att säga emot. Och så sa hon att hon skulle räkna ut mellanskillnaden så att hon kunde ge mig det. Då sa jag till väldigt tydligt (och inte alls lamt) att några pengar ska jag då rakt inte ha, jag vägrar att ta emot nåt. Det handlar max om 3 dollar vilket inte är 20 spänn ens men jag kan sätta min högra hand på att nästa gång ska hon försöka truga på mig några dollar och om jag vägrar så stoppar hon dem i min väska eller ger till Stephen när jag inte märker det.

Fortsättning följer...

ps, jag ska aldrig bli hemmafru, man har alldeles för stora problem...

Jag glömde

Jag måste bara visa "jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det". Eftersom vi satt ute och tittade på fotboll och det var lite soligt så hade värdparet lånat ett partytält av Stephens föräldrar för att skugga teven och kanske skydda den om det skulle komma ett eller annat regnstänk (det har regnat en del på sistone). Vi kan väl säga som så att värdparet är inte så hemskt tekniskt lagda... Lägg märke till högen med "pinnar" på marken bakom teven som blev över efter att de var klara...

Äsch då...

Stephen är på en spelning ikväll, tyska Kreator är i stan och gigar, gammal hederlig trash metal, fantastiskt (o)bra. Så jag skulle ha en kväll för mig själv, laga Osso Buco och titta på första sagan om ringen filmen. Osso Bucon blev bra om än utan krossade tomater för det hade jag visst inga. Men det smakade bra iallafall. Det vart lite värre med sagan om ringen, datorn tyckte att det skulle ta 35 timmar innan det var klart, så det får bli en annan gång helt enkelt.

Annars har det varit en bra helg, i fredags hade Stephen som sagt sin high school reunion och jag plockade upp honom på vägen hem från orkestern. Han hade roligt och jag förväntade mig att han skulle stanna och jag få åka hem själv men han kom självmant utan minsta lilla tjat, jag frågade om han var säker på att skulle följa med hem, och det skulle han, man slutar aldrig att förvånas.

Och igår var det Grand Final i Australian rules football. Typ som slutspel i hockey fast finalen är bara en match. Geelong vann över Saint Kilda, 6 poängs marginal blev det till slut vilket inte är särskilt mycket. Man får nämligen 6 poäng per mål mellan mittenstolparna och ett poäng per mål mellan de yttre stolparna eller om det går stolpe in eller om det försvarande laget rör bollen på väg in i mål. Det är inte ovanligt att det blir uppemot 100 poäng per match per lag. Och det är 18 spelare på plan per lag samtidigt. Det är lite som en skock yra höns som rör sig runt bollen och det tappas och fumlas och ramlas omkull hela tiden eftersom bollen inte är rund, den är sådär oval som man har i amerikansk fotboll, fastän med rundade ändar. Footy som de kallar det här är, tillsammans med cricket, som fotboll och hockey hemma i Sverige.

Efter att Grand finalen var avklarad satte vi oss i bilen och körde söderut för att käka Australiens bästa pizza på Russells pizzabar i Willunga. Har vi tur så kan vi få tag på ett bord när mor och far är här, ska bara se till att vi hittar en dag där det inte är bröllop eller förlovningsfester eller andra reseaktiviteter, och pizzabaren har bara öppet på lördagar och kanske fredagar och eftersom det är australiens bästa pizzabar så är det ett par tre månaders väntetid på ett bord. Håll tummarna för att de ska ha ett bord åt oss!

Det där var väl ändå onödigt

Jag har just plockat upp Stephen från hans school reunion. På vägen hem stannade vi på McDonalds. Det skulle kunna vara den onödigaste hamburgaren jag nånsin ätit...

Regnet det bara öser ner

Det är åska och oväder här nu, inget kul alls. Och det blir så himla kallt inomhus igen. Det hade liksom precis börjat värma upp sig så att man inte behövde värmen på längre men det är tillbaks till dubbla lager av allt och extra sockar igen ikväll.

Stephen är iväg på 10-års jubileum med sin gamla gymnasieklass. Jag slog vad med honom, även om vi aldrig bestämde om vad, att han skulle vara lite överförfriskad före klockan 10 ikväll. Jag pratade med honom nyss och änsålänge låter det som att han har koll på läget.

Hemlängtan sitter fortfarande i, jag skulle flytta imorgon om jag fick chansen, synd att Stephen inte håller med. Jag känner liksom att jag är redo för nästa steg, att vända blad i livets bok för att vara metaforisk. Undrar om det är för att jag inte har nåt bättre för mig för tillfället, inget kök att renovera, ingen bil att köpa/sälja, ingen kamerakurs etc etc.

Till nåt helt annat så får jag en bra slant tillbaka i år från australiensiska skattemyndigheten. De tog för mycket skatt ifrån mig till att börja med på Clipsal och på slutlönen från förra jobbet och det passa ju utmärkt såhär till familjen kommer och jul och allt. Och jag gjorde en till uträkning på mina semesterdagar och det var visst inte så illa som jag trodde, jag kommer nog få betalt större delen av ledigheten iallafall! Så nu ska här shoppas ;-) JAG BARA SKOJAR! Här ska sparas till en sverigeflytt.

Men nu ska jag iväg och spela lite med orkestern, ut i ovädret, hoppas att jag inte blåser bort på vägen bara.

Hmmm...

Vad var det jag skulle skriva om idag igen...

Det gick bra hos tandläkaren, jag får inte komma tillbaka förrän om dett halvår då det är dags för nästa checkup and clean.

Jag har haft huvudvärk hela dan. Jag kan inte avslöja varför riktigt än, jag säger bara att jag INTE är gravid så behöver ni inte spekulera över det. Om en månad kan jag berätta varför men det är inget att oroa sig över.

Vi har ett nytt tillskott på kontoret, Sharyn-Louise "but everyone calls me SL". Där är första felet, när man presenterar sig med sitt namn OCH sitt smeknamn. Precis som om farsan skulle presentera sig som "Karl-Ivar men alla kallar mig Kalle". Kanske inte. Jag kommer säkert att skriva mer om henne för hon är ett riktigt stolpskott.

Just det ja, min käre storebror gnällde lite på mig igår för jag skrev på svengelska, med en kopp decent kaffe. Såhär är det, jag försöker inte vara cool och häftig och "glömma bort" svenskan för att jag bor ju faktiskt i Australien, det är liksom inte riktigt min stil. Men när jag sitter och skriver på bloggen så skriver jag vad jag tänker, om än lite långsammare. Och vissa saker bara kommer ut på svengelska, jag kan inte hjälpa det. Skulle jag stanna och tänka hur jag faktiskt skulle säga en kopp decent kaffe så får jag sitta och vänta och fundera lite och då kommer jag av mig och så blir det inget bloggat. Och inte vet jag men en kopp anständigt kaffe låter lite halvtöntigt, precis som om koppen inte har polokrage, knälång kjol och en diskret make up. Inte att den är drickbar. Sorry brorsan men du alla andra som läser får helt enkelt leva med det, ni har mitt ord på att jag inte försöker vara viktig!

Och jag har planerate ännu en omgång tomater och basilika, precis som om det inte är nog att jag har haft ihjäl säkert 15 plantor de senaste 3 somrarna tillsammans med diverse örter och ett par paprikaplantor. Men jag ger inte upp! Jag SKA odla tomater. Jag har en romantisk bild av solmogna saftiga tomater som smakar som tomater ska smaka, inte urvattnade mataffärstomater som är alldeles smaklösa. Och jag vill så gärna ha en lite kryddträdgård som jag bara kan gå ut och plocka ifrån, att jag sen inte använder sådär hiskeligt mycket örter är en helt annan sak. Men det vore ju trevligt att ha tillräckligt med mint så att jag kan blanda mina egna Mojitos till sommaren. Mamma och pappa och Jonas, ni får gärna köpa med er en flaska Bacardi nånstans på vägen hit!!! Jag betalar tillbaka i hemodlade organiska tomater (om ni har tur).

Asså

The government of South Australia kör en liten reklamkampanj på teve just nu, som i princip säger att "Tänk dig för, nya lagar bestämmer att för att ha sex måste båda vara med på det". Asså, jag trodde att det var ganska självklart! Ska man behöva stifta NYA lagar! Bara en liten fundering från min sida...

Idag har jag köpt en liten bistrobryggare och kaffe att ta med till jobbet så att jag kan får mig en kopp decent kaffe. Snabbkaffet är alldeles vedervärdigt för att inte tala om den brända so-called kaffe latte som maskinen spottar ut. Jag förstår inte att folk kan dricka det! Undrar just om jag blir poppis på jobbet nu för alla kommer att vilja ha mitt kaffe...

Jahapp

Jag glömde bort bloggen igår, jag skulle ju berätta att jag har sett poliser i skottsäker väst 2 gånger den senaste veckan, jag kollade extra noga på nyheterna igår för att se om de hade nåt att rapportera men de sa inget så det var väl inget spännande. Småstadsmentaliteten sitter fortfarande i mig, för så fort jag ser en ambulans eller polisbil eller brandbil så undrar jag vad som hänt och vart den ska. I en by med ett par hundra invånare där alla känner alla så är det en sak men här i Adelaide så känner inte alla alla, även om stan ibland känns liten för det spelar ingen roll vem man pratar med så hittar man alltid nån gemensam nämnare. Typ pojkvännen till flöjtisten i orkestern gillar Stephens band, eller kamerakurslärarens flickvän jobbar för onkaparinga city council och kände igen namnet på min kompis ex. Tillbaka till ambulansen och poliserna, jag blir fortfarande lika nyfiken och Stephen reagerar inte ens, skulle jag fråga honom efteråt så skulle han nog inte ens lagt märke till sirenerna. Tacka vet jag middagsbordet hemma i Dörarp där man hade koll på allt och alla utanför! Det var ingen som gick förbi utan att vi utredde i minsta detalj vem var när hur och varför.

Nåt annat spännande som också hänt var att min kollega stannade till vid mitt skrivbord igår, på väg att göra sig en kopp kaffe. Han hade sett att min märkpenna var av ett annat märke en den han hade. Den jag hade var den som vi brukade ha förut, sen diskuterade vi en stund huruvida det var filtspets eller kulspets på pennorna. En stund senare kom han tillbaka och visade mig sin penna och vilket märke det var. Ibland så undrar jag...

Så var det snart måndag igen!

Det har varit en aktiv helg, igår var det kamera kurs assessment och besök hos Frank och Rosie och deras nya hundval Louis, alldeles otroligt söt portugisisk vattenhund, samma som Barack Obama har.


Imorse var det spelning med orkestern, inte klokt att man ska behöva kliva upp 7.30 på en söndag när man inte har barn! Men det var kul iallafall. Vi spelade under city to bay fun run (typ vårruset eller nåt, för både damer och herrar), där folk springer/joggar/går/rullar/åker från stan längs med Anzac Highway ända ner till Glenelg, 12 km. Man kan även köra de kortare varianterna 6 km och vad nu den kortaste kan vara. Det var 30.000 anmälda deltagare och 30.000 personer det är många det. Efter 2 timmar längs banan var det fortfarande fullsmockat när jag tittade längs med vägen mot stan, helt tjockt med folk. Arrangörerna hade en väldig tur med vädret för det har varit kanonfint väder idag, Adelaide vår (svensk sommar). Jag har fått lite fräknar på näsan idag =)

Efter spelningen åkte jag hem, tvättade lite och hade ihjäl en geting som precis hade börjat bygga bredvid torkvindan på baksidan. Fram med insektssprayet! Det var bara en getinghona änsålänge och när jag skrapade bort det lilla hon byggt till bon så var det en massa gröna små larver därinne så vi tog kål på henne i tid!

Sen åkte jag och käkade lunch med Sheila på the Edge i Brighton, jättemysigt litet fik inrett i retro stil om man kan kalla de så, typ 50-60 tal, vinylsnurrstolar etc. Jag kan varmt rekommendera de marockanska köttbullarna!

Efter det åkte vi till puben där Stephen och hans polare med flickvänner var och firade Emily's födelsedag, hon är relativt ny-gift med en av Stephens bästa polare. Jag stannade inte länge för jag orkade inte umgås med fjollorna. Jag är lite negativ för tillfället för jag har hemlängtan och har helt enkelt fått nog av att bo i Australien, särskilt nu när vi har bestämt att vi ska flytta. Det kommer och går men just nu är det inte roligt alls, jag vill hem! Så istället för att försöka vara trevligt och umgås med folk där jag ärligt talat inte skulle sakna de flesta av dem det minsta om jag aldrig träffade dem igen så åkte jag till Jens och Lynda och fikade och tjötade lite. Jens började leta Robert Gustavsson klipp på youtube och vi kollade på några som är vansinnigt roliga, jag önskar att Stephen skulle förstå dem. Jag skrattade så att jag tjöt när Robban och Bosse Parnevik imiterade Ingvar Carlson och Carl Bildt som skulle läsa en godnatt saga innan det var läggedags. Har du inte sett den så kolla in den här!

Och nu sitter jag här framför datorn och ska snart fixa lite lunchlådor till imorgon och ta och stryka en och annan skjorta kanske innan det är läggedags.

1 down, 7 to go!

Nedan är frukten av de senaste 9 veckornas fotograferande med film egen framkallning i mörkrum. Det är inte alla bilder men de är mina favvisar. Jag har häftmassat upp dem på väggen i vardagsrummet till Stephens stora förtjusning... not. Han tyckte att kanske skulle de passa bättre i "mitt" rum (vi har varsitt av de 2 extra sovrummen varav stephens huserar hemmagym, trumset, vertygslåda och hans gitarrgrejer och mitt har resten). Jag sa lite lagom oskyldigt att se sitter ju bara med häftmassa så vi kan ju prova och se hur det ser ut och ser det inte bra ut så är de lätta att flytta på, men vi vet ju alla att de inte kommer att flytta nånstans när jag fått dem på plats =)

Kursbilder 3

Kursbilder 2

Scannade bilder från kursen 1

Gais är inte bajs!

Stephen vann $4.20 för GAIS vann med 4-0. Och det gick helt ok att sova efter kaffet igårkväll, jag sov väl kanske inte min bästa natt någonsing men jag har sovit mycket värre.

Imorgon är det sista dan på fotokursen, jag har förberett 15 bilder fast jag egentligen bara behöver 10 så jag kanske skippar en eller två när vi väl ska redovisa. Man ska lämna in sin journal, bestående av alla anteckningar man gjort, ett kort stycket om 2 olika fotografer, alla sina negativ och sina Contact prints som är lite som ett index där man skrivit ut miniatyrer av alla negativen på en papperskopia, minst en test strip som man gör för att hitta rätt exponerings tid för sin papperskopia, och några papperskopior där man använt lite olika filter under exponeringen, en sepia tonad bild, och en bild där man försökt sig på lite "re-touching" med en gammal hederlig pensel och retuscheringsbläck. Och redovisningen innebär att vi berättar om bilderna, vart vi tog dem och vad vi tänkte när vi tog dem och gärna vilka kamerainställningar vi hade. Med tanke på de andra kursdeltagarna, med undantag för en eller kanske två så kommer jag nog att ligga bra till hos läraren, in your face jante-lagen! För de andra är rätt korkade måste jag få erkänna, och jag och min nya väninna Jennifer som är 49 år och specialistläkare har fått hjälpa dem en hel del på traven, och så jäkla svårt är det faktiskt inte, inte rent tekniskt. Estetiskt så kanske de andra har bättre öga än vad jag har men så här i början så spelar det ingen roll, det gäller att lära sig grunderna och fatta vad man håller på med. Och in your face igen Jante så är jag faktiskt inte helt tappad bakom en vagn.

Allt det här med Jantelagen på sistone härstammar förresten från Jonas Peterson på Metrobloggen. Som i sin tur fick det från Mymlan.

Jag har upptäckt en hel massa bloggar idag som jag nog får ta och börja följa, men jag har alla länkarna på jobbdatorn, hrmm jag hade kanske inte världens mest spännande eftermiddag på jobbet så jag råkade fastna framför world wide web ett par timmar... Återkommer med länkar till det lite senare när jag hittat alla igen.

Dagens experiment

Är det myt eller fakta eller enbart korkat att gå och köpa en kaffe klockan halv åtta på kvällen för att man blir sugen efter att ha sett tevereklamen, kommer jag att ligga vaken hela natten och stirra i taket? Jag är lite kluven till det här att man inte kan sova om man dricker kaffe för sent. Till viss del tror jag att det är placeboeffekt. Om jag är helt övertygad om att jag inte kommer att sova om jag dricker kaffe så kommer jag såklart att sova alldeles uruselt, jag har liksom redan bestämt att jag inte kommer att kunna sova. Det händer nån gång ibland att jag bestämmer mig att dricka en kopp kaffe alldeles försent men det är inte varje gång som jag sover dåligt. Vi får väl helt enkelt se imorgon hur det gick. Sover jag så sover jag och ligger jag vaken så var det korkat, men det stillade iallafall kaffesuget om än bara för ett tag.

$2 på GAIS

Stephen har ett onlinekonto där han satsar lite pengar på diverse sportevenemang. Bara så att det är klart från början så att ingen behöver oroa sig, han är inte spelmissbrukare, det är han alldeles för snål för =)

Idag letade han sig fram till Allsvenskan och frågade vad det var. Jag svarade att det är Sveriges högsta division i fotboll. Han frågade vidare om vilka lag som var bra. Jadu, sa jag, jag har inte en sketen aning. Eller jag kanske inte sa riktigt så men det var det jag menade iallafall. Även om svd skriver mest om fotboll på deras nyhetssida så lägger jag inte märke till så mycket, det är en bild lite då och då på Zlatan men det är nog det enda jag kan komma ihåg. Jag tror inte jag vet ens vart GAIS kommer från, än mindre vad det betyder. G nånting allmänna idrott och sport kanske?

Iallafall så bestämde sig Stephen för att satsa 2 dollar på GAIS: Han valde att satsa på GAIS enbart för att det rimmar på bajs. Vi har kommit långt i svenskundervisningen på södra halvklotet.

Duktigt kicka!

Nu har jag bokat tid hos tandläkaren, nästa onsdag klockan halv fem!

Naturbegåvning?!

Jag kommer nog aldrig att bli professionell trummis... I brist på annat att göra så satte jag mig vid trumsetet och öppnade nybörjarboken och började banka lite. Det var rätt träligt faktiskt, jag kan ju redan läsa noter och vet deras värden så det är inte så spännande att sitta och banka på virveltrumman, varannan vänster och varannan höger i olika rytmer för att lära sig notvärdena. Men det är nog bra att göra det för att få igång även vänsterhanden och slå med en jämn rytm, det vart lite hackigt får jag väl erkänna. Jag tänker inte ge upp riktigt än men det får vara nog för ikväll. Jag ska nog ta och göra mig en kopp te och glo lite på dumburken istället, eller kanske läsa en bok. Det börjar bli varmt nog att ligga i sängen med armarna utanför täcket utan att fingrarna blir till isbitar på 2 minuter så jag kanske kan få lite läst på kvällarna innan det är dags att sova. Jag har en hel hög med böcker som Marie lämnade efter sig.

Men först av allt ska jag smörja in mina torra händer med lite handkräm, så det så!

Kookaburra!

Idag har jag sett och hört en kookaburra för första gången, det är en fågel som låter som om den skrattar. Jag hade med mig kameran men den satt så långt borta så det blev inte bättre än såhär. Och när jag försökte gå närmare så flög den iväg, fågelskrälle.




Jag och Lynda såg den när vi kom tillbaka till bilen efter en lång promenad i Morialta falls. Vi promenerade iallafall 1,5 timme i rask takt upp och ner i terrängen. Och Lynda hade hört från boot camp instruktören att det var en ny omgång på gång i början av oktober när vi är tillbaks till sommartid. Så nu är det dags att bli fit igen, så får vi se hur länge det håller denna gången. Jag tror inte att det blir några mer gymmedlemsskap iallafall. Det är bara slöseri med pengar. Och med ännu en mestadels obetald semester över jul så blir det att spara på slantarna så gott det går vilket, tro det eller ej, jag börjar bli riktigt bra på!

Och i Fredags var det dags för första ölen i hammocken efter jobbet. Det var jättefint väder om än lite blåsigt. Stephen ser lite töntig ut på kortet men det var så härligt att jag måste få göra er lite avis.

Och det ringer och ringer och ringer

Jag såg just att jag hade 8 missade samtal på min svenska mobil, samtliga från samma nummer inom loppet av en timma och 15 minuter. Det är ett samtal var 10:e minut från Bengt Skoger i Östersund. Han har nog inte heller hittat till eniros privatpersonsöksida.

13.44
13.49
14.08
14.20
14.23
14.26
14.39
14.59

Det måste ha varit nåt viktigt...

Suck...

...Stephen ska ut ikväll på heavy metal gig, Captain Cleanoff spelar i Adelaide. Så han har bjudit in ett par andra metal heads hit på förfest/bbq vilket innebär att de spelar min ofavoritmusik på alldeles för olåg volym. En fredag efter jobbet vill jag helst bara relalalaxa liksom. Och jag kan inte slappna av med det där i öronen! Men det är bara att bita ihop och komma igen, det är inte så ofta det händer och Stephen är alltsom oftast för bra för att vara sann så han förtjänar väl att få föra lite oväsen då och då. Och jag ska iväg till orkestern snart ändå så jag ska nog överleva.

Och efter orkestern ska jag till Lynda och ta ett glas vin och tjöta lite. Hon har varit på en strikt diet de senaste veckorna som utesluter socker, gluten, laktos, jäst. Inte ens frukt har hon ätit, och eftersom alkohol innehåller en hel del socker och en del gluten och jäst för det mesta så har det inte blivit nåt drucket heller. Men dieten var officiellt över i onsdags så jag "offrade" mig och lovade att komma över och dricka lite vin =)

Som sagt så är det snart dags för mig att dieta lite, frukt, grönsaker och kött. Minimalt med alkohol vilket inte är så svårt för jag dricker ändå inte så mycket. Och inget snask! Det är inte dags än. Inte än men snart, jag känner att det kommer närmare och närmare...

Ett steg närmare

Nu har jag börjat boka resor till familjen, så om du läser det här pru... storebror så blir det resan till Alice Springs som vi chattade om på MSN häromdagen. Sen måste vi klura ut vad vi ska göra på tasmanien så att jag kan boka in oss till det också. Och vart vi ska bo och göra i Sydney när vi är där, jag hoppas att Lin kan hjälpa till med några bra ideer.


Tillbaka till intressanta arbetskollegor, vi har en tjej på jobbet, jag har aldrig pratat med henne men hon har lite intressant klädstil så det är svårt att inte lägga märke till henne. Idag hade hon sina berömda stövlar på sig, inte helt olika de till vänster. Till det bar hon ett par korta tajta jeansshorts med hängslen och en vit långärmad t-shirt, inte helt olikt bilden till höger. Jag tror inte hon har fått kläm på det här med hur man klär sig på ett kontor, och lite förvånad att de tillåter det. Hon har även ett par stövla som går över knät, och brukar matcha dem med diverse små korta kjolar. Jag tycker nästan synd om henne för folk pratar om hur hon ser ut och skrattar åt henne. Men å andra sidan så ser hon ju hur andra klär sig och så himla svårt är det inte att passa in.

Annars händer här inte så mycket, det är helt klart vår i luften. Det har varit jättefint väder idag och till helgen skulle det bli uppemot 30 grader tror jag. Kolla in prognosen här. Jag kommer nog att spendera en del tid i mörkrummet igen till helgen men ska det bli 27 grader så skyndar jag mig nog.

Och jag tror att det är dags att gå till tandläkaren snart igen, jag har funderat på det ett tag men det blir bara inte av för jag vill egentligen inte gå. Men det ilar lite i en tand och lagningen i den har lite vassa kanter så jag skulle nog gått för ett tag sen. Jag vill inte! Inte för att jag är rädd för tandläkaren men jag har varit till 2 olika här och gillar ingen av dem och med min sjukförsäkring måste jag gå till deras utvalda tandläkare och jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig. Jag vill hitta en bra en som är trevlig och fixar tänderna ordentligt, utan amalgam och skvaller med sköterskan 99% av tiden när jag ligger och gapar. Men jag får nog ta tag i det. Imorgon. Imorgon ska jag ringa. Så det så! Och därmed basta!

Bloggdags igen

Det är lite inspirationstorka med bloggandet för tillfället, lite som smålänningens nyhetstorka under sommarmånaderna. Det är verkligen tomt innanför pannbenet idag.

Vi hade vänner över på middag igår så det vart inget skrivet, de åkte inte hem förrän klockan var närmare elva! Jag gjorde egen pasta och hemmagjord tomatsås med krispig prosciutto och lite ruccolasallad på toppen. Smaskens! Och vi fick både förrätt, friterad morotsrösti med pilgrimsmusslor och youghurtsås, och efterrätt, glass med varma hallon. Och en och annan dajm slank det ner till kaffet. Dajm är populärt här, varenda gång jag tar fram en påse är det succe och alla ska åka till IKEA =) Tror att det får bli morotsröstin nån gång när familjen är här, tror till och med att storebror skulle gilla det.

Jag har verkligen unnat mig alldeles för mycket snask på sistone, det är glass i frysen och dajm i skafferiet och choklad i vartenda hörn på jobbet. En chokladbit för några dollar och så stöttar man horseriding SA eller nåns primary school nånstans eller vad det nu kan vara. Inte bra för min muffintop. Och inte motionerar jag nåt att räkna med heller. Det är nog dags för en detox snart tror jag, Joshis holistic detox där man i princip inte får äta nåt som inte är kött eller grönsaker eller frukt. Jag är inte redo än men snart så får jag nog bita i det sura äpplet och göra nåt åt mina skräpmatvanor och sockersuget efter varenda måltid.

Tack och hej, leverpastej.

bläää

Idag är det segt, det var rödvin igårkväll när vi firade fars dag, och så sov jag dåligt, och så fick jag lite av ett chockuppvaknande för när jag kom till jobbet aningens sent vid 8.20 så kom jag på att jag skulle ju varit på andra sidan stan hos en leverantör vid 7.30 men när jag ringde talade de vänligt om för mig att det var inte förrän imorgon vi hade bokat tid. Sen tog det en bra stund att varva ner igen.

Och när jag öppnat mailen och startat igång Movex, vårt ERP system, och skulle logga in så sa det till mig att mitt lösenord måste förnyas. Och det var inte det lättaste vill jag lova. Det får inte vara 2 likadana bokstäver bredvid varandra, det får inte vara 2 siffror bredvid varandra, det får inte vara för långt eller för kort (men hur långt eller kort det är stod naturligtvis inte), det får inte innehålla några specialkaraktärer (vad det nu är för det stod inte heller) och ingen av bokstäverna får vara på samma plats i ordningen som förra lösenordet osv osv. Efter 3 försök och en låst användare, ett telefonsamtal till helpdesk, ytterligare 2 försök, genomgång i detalj av alla regler (mer eller mindre idiotiska) så hittade jag till slut ett som funkade. Det ska tilläggas att jag testade ett eller annat svärord när frustrationen var på topp.

Men jag bestämde mig för att det är minsann inte en sån dag idag. Jag kan välja att tro att det kommer att bli en skitdag och så blir det så, eller så kan jag välja att ignorera allt skit och så kommer det att bli en vanlig dag, vilket iofs också kan betyda skitdag...

Jag kommer iallafall att sova gott inatt, men först är det min tur att ta tag i resterna från tacos som vi åt till middag. Åh vad det ska bli kul att diska undan i köket!

Näsbränna, bokstavligt talat

Jenny har varit här och fikat och vi satt ute i vårsolen på vår baksida. Jag är lite röd om näsan och kinderna är rosigare än vanligt.

Idag är det fars dag i Australien så vi är påväg till Jeff och Pauline (Stephens pappa och mamma) på middag. Och vi ska ta kort på hela familjen så jag har packat kameraväskan och funderar på var och hur och om jag kommer att få till det med blixten.

Annars har vi inte gjort så hemskt mycket denna helgen, jag spenderade större delen av gårdagen i mörkrummet så att jag skulle få färdigt mina bilder till slutuppgiften på kursen. Det tar längre tid än man tror att framkalla 10 bilder bra nog så att de duger att lämna in. När alla är klara så ska jag scanna dem och ladda upp dem, och de bör vara klara om en vecka annars ligger jag illa till...

Märkligt asså

Hur skulle du reagera om nån sa till dig, för att retas lite lagom, att IKEAs köttbullar ser ut som hundskit? Skulle du ens bry dig? Jag har en kollega här som tycker att det är jätteroligt och har för andra gången försökt reta upp mig med ett stort flin över hela ansiktet. Jag fattar inte, jag tycker inte att det är det minsta kul och jag blir inte det minsta upprörd. Vad väntar han sig tillbaka? Jag skulle kunna säga att han är en stor hundskit men det är ju lite onödigt, eller kanske att Ingvar Kamprad iallafall inte har hundskit innanför pannbenet. Tveksamt om han skulle fatta det på en gång dock... Jag kör på min ignorera-taktik, jag sa iofs utan att skratta det minsta att det är en ganska framgångsrikt företag som ligger bakom hundskiten iallafall, yeah yeah so Ive heard, I might go there and try them some day. Men vänta här nu, först försöker du vara rolig på ikeas bekostning och kalla köttbullar för hundskit, i nästa andetag ska du dit och prova dem. Han har dessutom alltid en massa dåliga comebacker om jag ger honom skit för något, han kan inte bara ta det utan han måste säga nåt tillbaka hur kass det än är och så försöker han få med sig de andra och sitter där med sitt korkade hånflin och alla är lika förvånade och undrar vad han egentligen menar. Det är förresten han som började jobba här innan jag föddes och han har inte kommit längre...

En annan lite intressant sak hände på lunchen när jag satt i lunchrummet och käkade, en av ingenjörerna kom in och gjorde sig en kopp kaffe, han öppnade kylen och tog tag i ett mjölkpaket, skakade det och ställde tillbaka det igen för det var nästan inget kvar. Jaså du, sa jag lite retsamt, ställer du tillbaka ett tomt mjölkpaket, och så log jag. Han mumlade nåt om att det var nog fler tomma där och tog ett annat och hällde upp mjölk i sitt kaffe, tror att han kanske kände sig lite dum för i nästa sekund tog han ut det nästan tomma paketet igen, hällde ut det lilla som var kvar och slängde paketet?! Kunde han inte bara lämnat det isåfall, eller hällt det i sitt kaffe, han hade väl inte behövt hälla ut det? Jag tänkte att det var bäst att hålla tyst denna gången, gud vet vad han skulle börja göra annars, hälla upp mjölk i alla kaffekopparna och sätta tillbaka dem i kylen kanske.

Intressanta människor som jobbar här måste jag säga. Kenny som sitter bredvid mig är från Kina och har därmed kinesiskt bordsskick vilket inte är nån höjdare, det låter ganska mycket om vi säger så. Smask smask, och så dricka lite vatten, sörpel sörpel, och ner med huvudet igen 5 cm ovanför matburken och sörpla i sig lite till och tugga med öppen mun, smask smask. Ett tag, just efter att han kom tillbaka efter 1 månad i Kina, harklade han sig jättehögt och hostade upp en snorloska och spottade ut den i papperskorgen, men det tog inte lång tid innan han blev tillsagd så det är det iallafall slut med. Han är även en sån som sitter och vickar med benet hela tiden, och ibland så gnisslar det lite, ibland så gungar hela skrivbordet. Jag har inte hjärta att säga nåt.

Duktig idiot!

Idag har jag varit ute och sprungit och gjort 3x10 armhävningar, kanske inte de bästa armhävningarna men man måste ju börja nånstans. Jag valde mellan en liten tupplur och motion och jag är glad att jag motionerade men det var ett svårt beslut vill jag lova. Hjärnan vet ju att jag blir piggare av motion än av sömn som jag inte behöver, men kroppen stretade emot in i det sista. Mind over matter tänkte jag och drog på mig löparskorna, eller kanske inte riktigt, mer dåligt samvete och en smått irriterad Stephen i andra änden av luren, "Brandty, you cant go to sleep!". Han kallar mig oftast för Brandty, fråga mig inte varför men det har bara blivit så. Först var det bara här hemma, som ett gulligt smeknamn, men det har växt till sig och är nu mer eller mindre på heltid.

Jag håller på att ta slut på batteriet till mojängen som låser och låser upp min lilla bil. Det är trögare och trögare respons på den. Och dum som jag är (och fortfarande lika exalterad över att ha både fjärrstyrning och centrallås) så testar jag, varenda gång, hur långt borta jag kan vara när jag låser upp bilen. Och jag har märkt att det går trögare och trögare och jag tänker att batterierna snart är slut så jag måste sluta med det men lik förb-nn-t gör jag det igen, och igen, och igen... Idiot!

Lammkött

Nu skulle du kunna tro att jag är på väg att skriva om Stephen men där tar du fel =)

Jag har en lammstek i ugnen, jag stängde av värmen för en halvtimme sen och det bubblar fortfarande därinne. Det var ganska mycket fett upptäckte jag, ca 2 cm i som flyter runt i botten på formen. Hoppas det blir gott, jag har ingen köttermometer så det blir vad det blir på en höft ungefär. Jag har just lagt på telefonen efter att ha pratat med Lin jättelänge och jag kom på att jag glömde stoppa in potatisen i ugnen samtidigt som köttet, typiskt!

Jag måste nog gå och göra nåt åt det nu.

4 år och 1 dag

Det är så länge sen jag satte min fot på australiensisk mark för första gången. Och lite anade jag vad som komma skulle. Tänk om vi skulle lämna Australien på samma dag som jag kom, fast 5 år senare. Undrar just om jag skulle försöka hålla det lite hemligt, bara prata med svenskar och några nära, väl utvalda, aussies. Men jag är hopplös med sånt, och det är kanske lite sent att knipa igen om det också. Men det vore ju trist om nåt skulle gå snett för att jag inte kan hålla tyst. Typ att jag blir uppsagd eller nåt...

Idag tog jag och Jenny en promenad på stranden för det var jättehärligt väder, och en solnedgång i Glenelg är aldrig fel. Kolla själv. Alla kort tagna med nya objektivet, kolla in skillnaden ;-)