fredag 4 september 2009

Märkligt asså

Hur skulle du reagera om nån sa till dig, för att retas lite lagom, att IKEAs köttbullar ser ut som hundskit? Skulle du ens bry dig? Jag har en kollega här som tycker att det är jätteroligt och har för andra gången försökt reta upp mig med ett stort flin över hela ansiktet. Jag fattar inte, jag tycker inte att det är det minsta kul och jag blir inte det minsta upprörd. Vad väntar han sig tillbaka? Jag skulle kunna säga att han är en stor hundskit men det är ju lite onödigt, eller kanske att Ingvar Kamprad iallafall inte har hundskit innanför pannbenet. Tveksamt om han skulle fatta det på en gång dock... Jag kör på min ignorera-taktik, jag sa iofs utan att skratta det minsta att det är en ganska framgångsrikt företag som ligger bakom hundskiten iallafall, yeah yeah so Ive heard, I might go there and try them some day. Men vänta här nu, först försöker du vara rolig på ikeas bekostning och kalla köttbullar för hundskit, i nästa andetag ska du dit och prova dem. Han har dessutom alltid en massa dåliga comebacker om jag ger honom skit för något, han kan inte bara ta det utan han måste säga nåt tillbaka hur kass det än är och så försöker han få med sig de andra och sitter där med sitt korkade hånflin och alla är lika förvånade och undrar vad han egentligen menar. Det är förresten han som började jobba här innan jag föddes och han har inte kommit längre...

En annan lite intressant sak hände på lunchen när jag satt i lunchrummet och käkade, en av ingenjörerna kom in och gjorde sig en kopp kaffe, han öppnade kylen och tog tag i ett mjölkpaket, skakade det och ställde tillbaka det igen för det var nästan inget kvar. Jaså du, sa jag lite retsamt, ställer du tillbaka ett tomt mjölkpaket, och så log jag. Han mumlade nåt om att det var nog fler tomma där och tog ett annat och hällde upp mjölk i sitt kaffe, tror att han kanske kände sig lite dum för i nästa sekund tog han ut det nästan tomma paketet igen, hällde ut det lilla som var kvar och slängde paketet?! Kunde han inte bara lämnat det isåfall, eller hällt det i sitt kaffe, han hade väl inte behövt hälla ut det? Jag tänkte att det var bäst att hålla tyst denna gången, gud vet vad han skulle börja göra annars, hälla upp mjölk i alla kaffekopparna och sätta tillbaka dem i kylen kanske.

Intressanta människor som jobbar här måste jag säga. Kenny som sitter bredvid mig är från Kina och har därmed kinesiskt bordsskick vilket inte är nån höjdare, det låter ganska mycket om vi säger så. Smask smask, och så dricka lite vatten, sörpel sörpel, och ner med huvudet igen 5 cm ovanför matburken och sörpla i sig lite till och tugga med öppen mun, smask smask. Ett tag, just efter att han kom tillbaka efter 1 månad i Kina, harklade han sig jättehögt och hostade upp en snorloska och spottade ut den i papperskorgen, men det tog inte lång tid innan han blev tillsagd så det är det iallafall slut med. Han är även en sån som sitter och vickar med benet hela tiden, och ibland så gnisslar det lite, ibland så gungar hela skrivbordet. Jag har inte hjärta att säga nåt.

Inga kommentarer: