Duktig idiot!

Idag har jag varit ute och sprungit och gjort 3x10 armhävningar, kanske inte de bästa armhävningarna men man måste ju börja nånstans. Jag valde mellan en liten tupplur och motion och jag är glad att jag motionerade men det var ett svårt beslut vill jag lova. Hjärnan vet ju att jag blir piggare av motion än av sömn som jag inte behöver, men kroppen stretade emot in i det sista. Mind over matter tänkte jag och drog på mig löparskorna, eller kanske inte riktigt, mer dåligt samvete och en smått irriterad Stephen i andra änden av luren, "Brandty, you cant go to sleep!". Han kallar mig oftast för Brandty, fråga mig inte varför men det har bara blivit så. Först var det bara här hemma, som ett gulligt smeknamn, men det har växt till sig och är nu mer eller mindre på heltid.

Jag håller på att ta slut på batteriet till mojängen som låser och låser upp min lilla bil. Det är trögare och trögare respons på den. Och dum som jag är (och fortfarande lika exalterad över att ha både fjärrstyrning och centrallås) så testar jag, varenda gång, hur långt borta jag kan vara när jag låser upp bilen. Och jag har märkt att det går trögare och trögare och jag tänker att batterierna snart är slut så jag måste sluta med det men lik förb-nn-t gör jag det igen, och igen, och igen... Idiot!