Zzzz...

Den här gången är det Stephen som är lite tlött. Han har just försökt sig på att äta 1kg biff med tillhörande potatisklyftor och grönsaker på 30 minuter för att få 50% rabatt och en t-shirt från restaurangen där vi åt. Han misslyckades. Med marginal. Så nu sitter han på soffan och kollar på cricket och pustar och stånkar. "Vad var det jag sa" har jag inte sagt än med det har varit redo på tungspetsen ända sen han fick tallriken framför sig. På meny så stod det 1kg kött med grönsaker och potatisklyftor *conditions apply. Conditions var att det var 400 gram var av potatis och grönsaker och att han måste skrapa rent tallriken i princip vilket stod inte på menyn men som servitören berättade glatt när vi frågade honom, efter att han serverat Stephen den gigantiska måltiden.

Men vi fick iallafall jättegod mat allihopa. Aningens amerikaniserat steak house även om det hette outback Jack. Och servitören berättade också att egentligen så skulle han komma ut med en stor koklocka och göra alla uppmärksammade på att Stephen hade antagit utmaningen. Jag tackade min lyckliga stjärna för att detta inte hände eftersom det hade varit utomordentligt pinsamt för alla vid bordet.

Idag på kamerakursen framkallade jag ytterligare bilder och jäklar vilket pillejobb det är. Det ska testas och grejas och rättas till och torkas av och 2 minuter i ena badet och 30 sekunder i nästa och några bad till och sen ska det sköljas i 15 minuter. Det tar en evighet alltså! På 3 timmar idag så framkallade jag 5 kort och inget av dem är perfekt. Är det inte damm och skräp på negativet som inte syns förrän man spenderat en halvtimme på att framkalla pappret så har nån använt framkallningstången i stoppbadet och så får man vita fläckar på fotot där man petat med tången, eller så råkade jag stöta till negativet i hållaren så att fotot hamnar på sne på pappret... Det enda som går snabbt och enkelt är att torka den färdiga bilden i torkgrejen, fungerar lite som en mangel med varmluft. Stoppa in pappret i ena änden blött så kommer det ut i andra änden alldeles torrt.

Men det är lite terapiarbete över det, lite meditativt liksom. Fast ingenjör som jag är så vill jag göra arbete så effektivt som möjligt, exponera alla papprena, framkalla alla på en gång och skölja dem samtidigt, men det ska man egentligen inte göra för saker och ting kan ändras under arbetets gång. Och så måste man göra ett testfoto för varje foto man vill framkalla annars vet man inte hur lång exponeringstid man behöver. Och det måste genom alla baden först innan man kan ta sig en första titt på det. Och även om jag skrev ner alla olika parametrarna idag för varje kort så är det inte så enkelt att jag bara kan ställa in allt likadant nästa vecka om jag vill göra om ett kort utan jag måste börja om från början för olika förstoringsapparater och olika temperaturer och koncentrationer i de olika baden gör skillnad. Jag tror inte att det blir nåt eget mörkrum här hemma. Aldrig någonsin...