Jag gjorde en ny upptäckt på jobbet idag. Framåt eftermiddagen av en än så länge bra dag på jobbet tjorvade saker och ting ihop sig litegranna. Jag skulle iväg och träffa Stephen i en affär där de säljer madrasser. Såklart, som alltid när jag måste vara nånstans i tid, så fastnade jag på jobbet, denna gången mittemellan 3 parter som alla vill olika saker och snäll som jag är så vill jag att alla ska vara glada och få som de vill så länge det inte blir bråk.
Iallafall satt jag och pratade med en av de tre parterna som alla drog i olika riktningar, mer på grund av att de inte gillar varandra och inte kan ge med sig än av professionella skäl, lite tråkigt men det är så det är i många avseenden på mitt jobb. Jag vet inte om det är så överallt men jag börjar bli ruskigt trött på personliga vendettor på jobbet som inte fyller nåt annat syfte än egot hos personen som är hämndlysten. Plötsligt så började det rycka frenetiskt i båda ögonlocken när jag blev lite stressad och upprörd över bristen på samarbetsförmåga. Jag tror att jag har läst det eller hört det nånstans, att man kan få liknande ryckningar av stress, och när jag tänker efter så har det nog hänt förut. Så nu är mitt nya mål att behärska mig och inte jaga upp mig i onödan så att jag inte får några mer stressryckningar.
Nu ska jag börja fylla i min visumansökan på riktigt, jag har redan gjort det en gång men kladdade lite och skrev fel så jag tänkte att det är bäst att göra det igen utan kludd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar