Tv-titti

Jag har kommit in i en ganska så dålig rutin, jag kommer hem från jobbet och gör oftast nåt vettigt typ diskar lite eller handlar eller börjar laga mat. Och jag går till gymmet minst en gång i veckan med Marie, och denna veckan gick jag även en gång själv. Men så fort vi har ätit, vilket oftast sker framför teven, så fastnar vi där och sen sitter vi och glor på dumburken tills jag håller på och somna och då är det läggedags, och då sätter Stephen på tv'n i sovrummet och glor ytterligare en stund, oftast så somnar jag men ibland tjatar och suckar jag så att han stänger av den tidigare =)

Jag har negligerat det hela ett tag men idag kom vi båda att tänka på det och genast så stängde vi av tv'n och jag diskade och nu sitter jag här och Stephen lyfter skrot i vårt hemmagym medans han tittar på Arnold Schwarzenegger's "Pumping Iron". Det är inte typiskt honom och han är inte helt nöjd med att jag tagit kort på honom i "gymmet" men strunt samma =)

Efter gymmet och bloggen är det dags för lite Svenskundervisning!

Vi hade förresten vår 3-årsdag i tisdags, men vi gjorde inget mer avancerat än lagade god mat och delade på en flaska vin. Och jag berättade för Stephen att nu har jag en plan med att flytta till Sverige: jag får mitt permanenta visum om 2 år och när jag har det så är det dags att på allvar börja fundera/planera en flytt norröver!

Och det blir inget av med min plan att investera i en iPhone, för den har ingen bluetooth som min kära bror upplyste mig om. Och jag har just köpt en handsfree till min bil, som är mer som en mikrofon och högtalare och ingen såndär liten ful grej man stoppar runt örat som en annan yuppie, och den kopplar man till telefonen via bluetooth. I Australien är det nämligen olagligt att prata i mobiltelefon när man kör om man inte har handsfree, så jag tyckte att det var väl investerade pengar att köpa en handsfree istället för att lägga det dubbla på böter som jag troligtvis skulle åka på såsmåningom för jag pratar alldeles för mycket i telefon när jag kör så förr eller senare skulle jag åkt fast. Men inte nu längre!

Nu är det dags att kliva in i rollen som svensklärare!

Stackars tomater

Jag tror att jag har försökt dränka mina tomater, det är därför bladen har blivit alldeles gula och eländiga. Men nu har jag köpt 2 nya plantor som jag ska ge aningens mindre vatten och förhoppningsvis får jag fler tomater. Jag har inte riktigt koll på hur mycket, eller rättare sagt hur lite, jag ska vattna för jag har köpt självvattnande krukor.

Imorgon är det min och Stephens 3-årsdag, så det ska jag fira med att gå och ge blod! Och sen ska jag och Stephen äta en blodig köttabit och dela på en flaska Shiraz från 2003 så att jag får tillbaka alla blodkropparna igen!

Get-curry

Jaha, vad har hänt sen sist...

Skrivbordet är iallafall klart!!! Och bredvid står stolen som jag klädde om, jag kommer inte ihåg om jag la in en bild på den eller inte. Iallafall så ser båda bättre ut på bilderna än i verkligheten men de är iallafall klara! Och vi har investerat i en skrivare också så nu ser det verkligen ut som ett hemmakontor.

Och Shane och Sheila har förlovat sig, eller det var ju ett tag sen de gjorde det men förlovningsfesten var igår. Shane och Stephen är polare och Sheila kommer från Kanada så vi har en del gemensamt i och med att vi båda är invandrare här. Det låter väldigt konstigt att säga det men det är vi ju faktist. Invandrare... Och hennes mamma kommer från Tyskland så hon har 3 pass, tyskt, kanadensiskt och australiensiskt.

Och vad mer har hänt... Jag har gått igenom ännu en fas av köpa-större-hus-och-renovera, men jag har slutat lyssna på mig själv för nästa vecka vill jag göra nåt annat. Men saker och ting börjar liksom ordna till sig nu, jag har ett nytt jobb som jag trivs med änsålänge (peppar peppar), och det ser ut som om jag kommer att skaffa en ny bil med centrallås och servostyrning och 4 dörrar, och efter att vi varit i sverige så ska vi satsa på att göra om köket, vi får se om vi kan vänta tills bygg- och flyttfirma Brandt och Brandt är i Australien igen (internt familjeskämt...) eller om vi bestämmer oss för att vi kan installera IKEA kök på egen hand vilken jag är lite orolig över. Sen är det bara flytta till Sverige, gifta sig och skaffa barn som jag har kvar att grubbla över =)

Jag har även fått för mig att jag vill ha en iPhone. Marie fick en iPod touch av sin pappa när hon var i Sverige och den var jättefin och nästan likadan som en iPhone förutom att man inte kan ringa med den, tror jag iallafall... Men jag har abbonemang med Three och de säljer inte iPhone, inte än iallafall och jag vet inte när/om de kommer göra det heller, så det blir kanske ännu en sonyericsson.

Och just det ja, Anna och Adam och Jakob har flyttat till Sverige! Jag hoppas att allt går bra för er i Luleå! Och tyvärr så ser det ut som att Marie kommer att flytta hem till Sverige igen framåt den svenska vårkanten, så då blir det bara jag och Annette och Christina kvar. Styrkan decimeras sakta men säkert.

Stephen har inte gjort några större framsteg på svenskundervisningsfronten. Jag har kommit på att jag inte har nån lärarhandledning till boken så jag är inte säker på vad jag behöver lära honom inför varje nytt kapitel i boken så det är lite knepigt men vi kämpar på. Han lovade ju mamma och pappa att han skulle vara bättre på svenska när vi kommer hem nästa gång och det närmar sig med stormsteg och jag vågar påstå att hans svenska tar allt annat än stormsteg.

Annars händer det inte så mycket här i Adelaide, jag var ute och tog några öl och spelade biljard med mina nya jobbarkompisar i fredags och det var trevligt. Och jag har kommit på att det bara är en månad kvar till jul och jag har inte det minsta julstämning även om jag fick känna på julruschen igår när jag träffade Annette och Marie och fikade i ett av de större shoppingcentrumen i Adelaide. Det var smockfullt och alldeles för mycket folk för att jag ska tycka att det är kul att shoppa. Och folk handlar ju inte bara julklappar, de handlar lika mycket till sig själva.

Jag har även hunnit med att bli pank 2 gånger. Numera får jag betalt varje vecka, istället för varje månad och jag har inte vant mig vid det. I långa loppet tror jag att det är bättre men jag har inte riktigt kommit ifatt mig med det än. Och det gäller att dra åt svångremmen för jag får obetald semester både över jul och under sverigeresan.

Och just det ja, jag kanske ska förklara rubriken till inlägget. Jag var och åt lunch på en vietnamesisk restaurang idag (jag vet, jag är pank och skulle egentligen inte gått men det har varit planerat sen en månad tillbaka så tacka vet jag kreditkort...) och på menyn hade de get-curry. Det var faktiskt ganska gott, smakade lite som fläskkött. Det var kokt ganska länge så att det liksom nästan trillade sönder av sig själv, och så satt köttet kvar på benet. Jag är inte säker på vilken bit get det var men det kan ha varit typ revben eller nåt liknande. Det du käre storebror, det kanske vore nåt till jul istället för de kokta rimmade (fläsk)revbenen, kokta rimmade getrevben =). Vi åt även vietnamesiska "rullar", man doppar rispapper i vatten så att det blir alldeles mjukt och genomskinligt och sen rullar man in kött och grönsaker i det, det ser ut lite som en kondom, men det smakar mycket bättre. Get-curry och kondomrullar och ett glas vitt, kan det bli bättre!?

Varmt var det här!

Nu har sommaren varit i Adelaide och hälsat på, det var 35 grader i tisdags, 36 grader igår och kring 30 idag. Och eftersom det är torka så kommer det att bli en het sommar för det finns knappt nåt vatten i marken som förångas och kyler ner luften en aning. Det är verkligen torrt.

Stephen har börjat studera lite mer svenska nu, sverigeresan börjar närma sig och han lovade ju mammsen och pappsen att nästa gång de träffas då ska han vara bättre på svenska. Så vi satt ett par gånger förra veckan och ett par gånger denna veckan framför svenskböckerna och "pluggade". Kanske att jag ska försöka uppmuntra honom att göra en halvtimme även idag...

På jobbet går det alldeles utmärkt, jag trivs bra och alla jag jobbar med verkar ok. Det är så skönt att börja klockan åtta och komma hem halv fem varje dag, dagen blir så mycket längre men det gäller att ta vara på det och inte bara sätta sig framför dumburken och glo. Nu kommer snart Marie tillbaka från sverigeresan så då hoppas jag att vi kan gå och träna igen. Jag har helt kommit av mig i min 2 dagar i veckan rutin, inte bra alls, och när det är 35 grader varmt vill jag inte ut och promenera heller

Hushållets nya favoritinköp, näst efter riskokaren, är en ny gasol grill. Eller barbie som det heter här, Australiensarna gillar att förkorta ord och barbeque blir därmed barbie och istället för Emma så kallas jag ibland för Emm. Onödigt kan man tycka men jag som aldrig har haft ett smeknamn förut har inget emot det =) Förutom diverse fia-lotta mm som mina kära föräldrar använder... Och att grilla med kol är alldeles för krångligt, tar för mycket tid och med eldförbud som det är mesta delen av sommaren så är gas säkrare om mer lagligt om man ska ut i naturen och grilla.

Iallafall så var "vår" barbie på rea, den skulle egentligen kosta $350 (i runda slängar 4200 spänn), vilket är hyfsat billigt ändå, men var nedsatt 30% till kring $250 (1300 kr). Tyvärr så hade de sålt slut den när vi kom dit men så fort de fick in den skulle de ringa och vi skulle få den till reapriset iallafall. Och när de väl hade fått in den igen och vi stod i kassan och skulle betala så scannade streckkoden in $139 (720 sek!!!), och K-marts policy är att om streckkoden inte är rätt och varan scannar lägre än priset så får man den till det lägre priset! Kanon, tack tack sa vi och skyndade oss därifrån så fort vi bara kunde med barbien. Till saken hör den att vi velade en hel del om vi verkligen skulle köpa den eller inte för egentligen så kanske vi inte behövde en ny, vi hade redan en, om än enbart 4 brännare istället för 6 och utan lock. Men vi tänkte att äsch, vi slår till och tacka gudarna för det.

Tada! Den nya fina grillen! (Och det spelar ingen roll vilken kamera vi tar kort med, jag är lika ofotogenisk som vanligt...)

Och på nästa bild sitter jag på ett skrivbord som vi håller på att slipa ner och betsa och som ska ersätta vårt gamla köksbord som datorbord i "mitt" rum. Det kostade $50 dollar på ebay och vi har troligtvis lagt ner det tredubbla på material och slipmaskiner... Ett praktiskt exempel på hur viktigt det är att planera ett projekt för att det ska lyckas. Eftersom en av lådfronterna var trasig så tänkte vi att det kan inte vara så svårt att bara såga av och sätta dit en ny och det var ganska ogenomtänkt kan man säga. För nu kommer det att se ut som nåt som katten släpat in, om det blir klart innan jag fyller 30 vill säga...

Och så här ser dina Ugg boots ut Merete, jättefina, mina skymtar i bakgrunden. Och de är otroligt sköna och varma. Jag har inte tagit mig till posten än för att kolla vad det kostar att skicka dem, förlåt...

Nu ska jag se om Stephen är mogen för lite mer svenskundervisning...

Hemmafru? Nej tack!

I torsdags jobbade jag sista dagen på ZF, det var en underlig känsla. Jag har ju väntat på den dagen så himla länge, det var säker över ett år sen jag började fundera på att skaffa ett nytt jobb men petitesser som tex visum var i vägen och det kändes lite taskigt och allmänt obra att sluta mitt i projektet eftersom jag faktiskt var en ganska viktig person just då. Att jag sen suttit och surfat på nätet 80% av min tid sen vi startade produktion och jag inte var lika viktig längre är en helt annan sak. Iallafall så kändes det lite vemodigt att säga hej då till alla och lova att man ska träffas och gå ut och ta en öl, vilket aldrig händer. Dessutom ligger ZF på andra sidan stan och de flesta som jobbar där bor i närheten så det är ganska liten chans/risk att jag bara stöter ihop med nån.

I fredags var jag ledig och gjorde inte så mycket, jag fick mitt visum stämplat i passet och jag trodde att det skulle räcka att ha det för att kunna skriva in sig i Medicare, vilket är Australiens offentliga sjukvård. Man får ett kort, typ patientkort, och måste uppfylla vissa krav, som att vara australiensisk medborgare eller ha permanent visum. Dum som jag är trodde jag ju att det skulle räcka med att ha visumet stämplat i passet och brevet från immigrationsverket att jag fått mitt visum godkänt. Ack vad jag bedrog mig! Det var bara att sätta sig i bilen igen köra hem och leta rätt på kvittot att jag betalat för mitt visum. Nu kan man ju tycka att jag inte hade fått varken brevet från immigrationsverket eller visumet stämplat i passet om jag inte hade betalat men det var ingen ide att börja bråka (och jag gillar inte bråk ändå), det var bara att se glad ut och göra som jag blev tillsagd.

I helgen hade vi besök av ett band från Geelong utanför Melbourne, eller rättare sagt Leo (som är Stephens smeknamn och som han kallas av alla förutom mig och sin familj) och bandet hade besök. När Stephen försiktigt berättade för mig att han lovat dem att bo här i en natt (2 personer i en natt blev visst 2 personer första natten och ytterligare 2 nästa natt) var jag inte särskilt imponerad men det visade sig att de tuffa heavy metal rockarna var alldeles ofarliga och inte alls bestämde sig för att krascha huset på fyllan. De sov mest eller satt ute och drack öl i solskenet. Och innan de åkte i Söndags städade de undan efter sig, duktiga pojkar.

I lördags var jag även och shoppade med Rosie, hon hjälpte mig att uppdatera min garderob till nya jobbet så jag fick ett par byxor och 4 skjortor och en kofta så nu klarar jag mig ett tag till.

I måndags provade jag på hur det är att vara hemmafru och det var dötrist. Jag lämnade in bilen på service och sen gick jag hem och kanske att jag sov en stund på soffan efter morgonpromenaden från bilverkstaden och frukosten. Sen rensade jag lite ogräs och bestämde mig för att städa garderoben i det lilla sovrummet, tyvärr kom jag bara halvvägs så allt ligger på golvet i väntan på att bli sorterat tillbaks in i garderoben.

Och igår var jag i Canberra på Svenska ambassaden och ansökte om ett nytt pass, vilket slöseri med tid. Jag flög in försent för att göra nåt vettigt så jag hade en timme på mig innan ambassaden öppnade igen efter 2 timmars lunchstängt(!) och jag bestämde mig för att strosa omkring i ambassadområdet och kolla läget. Det var en jättehärlig vårdag och det var grönt och soligt och fina gamla hus och stora ambassader, och en massa poliser. När jag hade strosat omkring i 40 minuter och passerade svenska ambassaden för 3:e gången så tröttnade jag och lutade mig mot en stenmur i skuggan alldeles utanför ambassade och det dröjde 10 sekunder innan farbror polisen kom fram och undrade om jag letade efter nåt eller vad jag hade för mig. Jag berättade lite nervöst att jag hade bokat tid på ambassaden vid kl två för att ansöka om nytt pass och de bestämde sig för att jag inte var något hot mot riket och vi småpratade en stund om ditt och datt i väntan på att ambassaden skulle öppna. Stenmuren jag lutade mig mot tillhörde visst Isralels ambassad och en bil som kom ut därifrån vinkade till sig polisen och frågade nåt, jag hörde inte vad men jag hörde att han svarade att "Hon har ett ärende på Svenska ambassaden och väntar på att de ska öppna". Jag kände mig nästan som en terrorist!

När jag väl kom in på ambassaden tog det hela inte ens en kvart! Och inte ville de ha mitt fingeravtryck heller, vilket är tur det för snart kommer ännu nyare regler och då måste man åka till Canberra först och ansöka om pass, sen måste man åka dit och hämta ut det! Helt galet! Så jag har tur som bara behöver åka dit en gång och kan få det skickat till Adelaide och hämta det där. När det hela var klart var det bara att ringa efter en taxi och åka tillbaka till flygplatsen och vänta en dryg timme på att få åka hem igen.

Och idag var det första dan på nya jobbet, jag var lite nervös men inte så farligt faktiskt, lugnare än jag trodde att jag skulle vara. Jag belv introducerad till de flesta och sån tur är så har de namnskyltar vid skrivborden så jag behöver inte bekymra mig lika mycket att jag ska glömma bort namnen. Efter rundvandringen tillbringade jag resten av dagen framför datorn och läste om Clipsal och alla dess procedurer och kvalitetsmanualer, och det kommer jag fortsätta med resten av veckan. Jättespännande och inte alls sövande... Första magkänslan är att jag kommer att trivas där, och kläderna jag köpte passar in alldeles utmärkt. Jag får dessutom ha klackskor om jag vill, inte stillettklackar och om jag ska ut i produktion måste de vara lägre än 5 cm och ha en diameter på minst 3 cm. Det blir nog att parkera ett par "produktionsskor" under skrivbordet om det skulle vara så att jag har fel skor och måste lämna kontoret och ge mig ut på golvet.

Men nu har jag skrivit alldeles för mycket, får nog se till att uppdatera oftare... Och vi har fortfarande telefonmodemhastighet på vår internetuppkoppling och jag har inte tid att sitta här hela kvällen så det blir bara ett kort på Stephen, eller jag menar Leo...

Snart är det klart!

Nu har jag bara en dag kvar på jobbet, sen bär det av på nya äventyr!

Arghhh!!!

Jag skrev just ett långt inlägg om lite ditt och datt och sparade inlägget med jämna mellanrum, och såklart så blev det nåt fel när jag klickade på "publicera inlägg" och bloggeländet var "unable to process your request" och allt jag skrev är borta!

Det måste vara ett tecken på att det är dags att gå hem =)

Iallafall så är allt bra här på andra sidan, vi hade 35 grader i lördags vilket var aningens i varmaste laget när det inte ens är sommar än. Jag behöver värma upp mig gradvis innan jag klarar av temperaturer av det slaget och mina uggboots (fårskinnsstövlar) som jag fick av Stephen i födelsedagspresent kommet jag inte att slita ut än på ett tag. De ser ut som på bilden fast utan snörning, och det är jättevarma och sköna!

Skit också!

Då var det väl dags att skriva en rad igen. Inte för att det är hela världen men jag är på dåligt humör just för tillfället, vet inte om det är PMS eller nåt annat men grinig är jag. Och jag skulle egentligen varit på en 2,5 timmars kvällskurs idag och lära mig hur man tar kort med min kamera men jag glömde bort det. Vansinnigt irriterande av nån anledning, egentligen är det ju inte hela världen men idag var det faktiskt det, iallafall hela min värld. Och man får faktiskt vara lite irriterad ibland, man måste inte vara glad jämt. En annan del av irritationen kan vara grundat i lite hemlängtan tror jag eftersom Anna snart ska flytta tillbaka till Sverige med sin sambo och snart 2-årige son, och så har jag missat mitt andra bröllop hemma i Svedala =(

Jättestort grattis och lycka till till Jonas och Merete som blev man och hustru i lördags! Jag har redan fått rapport om hur vacker Merete var och jag hoppas att det dyker ner ett mail snart med lite foton i.

Och på jobbet går jag bara och väntar på att eländet ska ta slut så att jag kan få börja på ny kula på Clipsal istället. Men inget blir bättre för att man gnäller så det är bara att bita ihop och komma igen.

Fotograferandet är lite trögstartat måste jag erkänna, jag känner mig som en inkräktare när jag springer runt i kvarteret med kameran i högsta hugg. Och inte vill jag snoka i folks privatliv, jag vill ju bara lära mig att ta bra kort. Ett av husen jag gick förbi idag är ett "housing trust", ett hus byggt av staten för de som inte har råd att bygga/köpa ett eget hus. Resultatet är inte alltid så bra och ägarna är oftast inte särskilt tacksamma och gör sitt bästa att se om sitt hus...

Så här kan ett typisk housing trust hus se ut på baksidan, man känner igen det på klottret, plywood istället för fönster och en igenvuxen trädgård. Just det här huset ska nog rivas eller nåt tror jag för idag var det ett staket runt det som inte var där förra veckan när jag gick förbi.

Under helgen som gick spenderade jag lite tid på en stol som jag håller på att rusta upp, den har blivit slipad och fått 2 lager ny bets och ska även få ny klädsel. För tillfället ser den ut så här och jag har klippt till det nya tyget så jag hoppas att den snart ska bli klar, det har bara tagit 10 månader så här långt så till Jul 2010 är jag nog klar =)

Jag kan förresten inte minnas om jag har berättat att vi köpt en riskokare, inte en liten japansk motorcykel utan en liten elektrisk pryl som man kokar ris i. Den är helt fantastisk, jag kan verkligen rekommendera det om du inte har nån. Det är så himla smidigt att bara hälla i ris och vatten och slå på strömbrytaren och inte behöva bekymra sig om det bränner eller är för mycket vatten eller om det inte kokar. Den bara står där och puttrar på och när det är klart så slår den om sig automatiskt och håller riset varmt i ett par timmar till om man skulle vilja det. Helt fantastiskt, och jag undrar hur tusan den vet att riset är klart och det är dags att hålla det varmt för den kokar både råris och vanligt och det tar ju olika lång tid... Hmmm...

Det är kanon med Canon!

Jag har köpt en ny kamera till mig själv på födelsedagen! Titta vad fina kort det blir! Jag och storebror döpte denna fågelarten till flerfärgad papegoja =) Det kommer nog att bli en hel del fler kort framöver...

I tordags så sa jag upp mig på jobbet, de blev ganska tysta och förvånade. Jag var jättenervös och det tog mesta delen av morgonen att fånga chefen på kontoret utan nån annan där. Och resten av dagen gick åt till att prata med andra på jobbet om att jag sagt upp mig. Så jag fick lika mycket gjort som jag brukar... Och i fredags stack jag från jobbet vid 15.00, det var kanonväder ute, jag hade inget att göra och det var min födelsedag så jag åkte och köpte en kamera istället. Och den har jag roat mig med större delen av helgen. Nu återstår det bara att lära sig hur man tar bra kort när det inte är inställd på automatic och fixar allt själv. Men jag har 4 veckor kvar på jobbet så jag ska nog hitta nån fotokurs =)

När jag kom hem med min nya kamera hade Stephen hittat en bukett blommor som mamma och pappa hade skickat till min födelsedag, jättefina!!

Igår var jag med Anna och Jakob och Marie i en park och "lekte". Jakob är 20 månader och har börjat prata lite, han säger mummy och daddy och bye bye baby och jag heter Emma och Marie heter Maaii. Vi hade en jättehärlig förmiddag i parken även om jag misslyckades i mitt försök att passa Jakob när han lekte och han började gråta och ville till mummy, och det var inte för att han var grinig...

Marie i vårsolen i parken! Vilket härligt väder! Jag tror jag tog 10 kort på henne med olika inställningar bara för att leka med kameran, hon är en tåligare modell än Stephen. Han gillar inte alls när jag zoomar in hans ansikte och tar sjuttioelva kort, undrar just varför...

Idag bjöd Stephens föräldrar ut oss på födelsedagslunch till en grekist restaurang. Jättegod mat och såklart "photo opportunities". Här sitter vi allihopa, Stephen, hans föräldrar och bror Greg med flickvän (Krystel) och så lilla jag. Efter lunchen åkte vi hem till Stephens föräldrar där det var tårta. Pauline (Stephens mamma) hade varit på IKEA och köpt frusen mandeltårta som visst ska vara svenskt. Himla gott med lite honungsglass och en klick grädde.

Och jag fick en grep i födelsedagspresent. Japp du läste rätt, en grep. Jag har lånat Jeff's (Stephens pappas) grep för att gräva upp en massa ogräs på framsidan så nu fick jag en egen istället. Jag tror att antalet tjejer som får en grep i 28-års present är ganska lätträknade =)

Layouten för det här inlägget är inte det bästa och i fortsättningen ska jag centrera alla foton, det är ett elände att försöka fixa så att det ser bra ut med radavstånd och foton till höger och vänster!

Äntligen!

Idag anlände kontraktet till nya jobbet i brevlådan! Så nu är alla papprena påskrivna och imorgon åker de tillbaka med postbilen till Clipsal. Postbilarna i Australien är röda med vit text på, till skillnad från de gula med blå text hemma i Sverige.

Jag har fortfarande inget vidare flyt i trafiken, inte för att jag krockar eller så men rödljusen är inte på min sida än, även om filbytena går aningens bättre.

I Söndags bokade jag in mig och Stephen en natt på ishotellet i Jukkasjärvi. Det ska bli en spännande upplevelse, jag undrar vad Stephen som aldrig sett snö kommer att tycka om det. Sen ska vi till Sälen och åka skidor i några dagar, det ska bli härligt med lite vintersemester, det var ett tag sen.

Idag spenderade jag 90% av min arbetsdag att surfa på nätet och bestämma mig för att köpa en canon digital systemkamera inför Sverigeresan, jag bestämde mig för en Canon EOS 450D och förhoppningsvis passar min brors objektiv till den så då behöver jag inte köpa mer än själva kamerahuset. Fast det klart, vill jag testa kameran och lära mig ta kort innan jag åker till Sverige kan det ju vara bra att ha åtminstone ett objektiv...