fredag 11 september 2009

Och det ringer och ringer och ringer

Jag såg just att jag hade 8 missade samtal på min svenska mobil, samtliga från samma nummer inom loppet av en timma och 15 minuter. Det är ett samtal var 10:e minut från Bengt Skoger i Östersund. Han har nog inte heller hittat till eniros privatpersonsöksida.

13.44
13.49
14.08
14.20
14.23
14.26
14.39
14.59

Det måste ha varit nåt viktigt...

Suck...

...Stephen ska ut ikväll på heavy metal gig, Captain Cleanoff spelar i Adelaide. Så han har bjudit in ett par andra metal heads hit på förfest/bbq vilket innebär att de spelar min ofavoritmusik på alldeles för olåg volym. En fredag efter jobbet vill jag helst bara relalalaxa liksom. Och jag kan inte slappna av med det där i öronen! Men det är bara att bita ihop och komma igen, det är inte så ofta det händer och Stephen är alltsom oftast för bra för att vara sann så han förtjänar väl att få föra lite oväsen då och då. Och jag ska iväg till orkestern snart ändå så jag ska nog överleva.

Och efter orkestern ska jag till Lynda och ta ett glas vin och tjöta lite. Hon har varit på en strikt diet de senaste veckorna som utesluter socker, gluten, laktos, jäst. Inte ens frukt har hon ätit, och eftersom alkohol innehåller en hel del socker och en del gluten och jäst för det mesta så har det inte blivit nåt drucket heller. Men dieten var officiellt över i onsdags så jag "offrade" mig och lovade att komma över och dricka lite vin =)

Som sagt så är det snart dags för mig att dieta lite, frukt, grönsaker och kött. Minimalt med alkohol vilket inte är så svårt för jag dricker ändå inte så mycket. Och inget snask! Det är inte dags än. Inte än men snart, jag känner att det kommer närmare och närmare...

torsdag 10 september 2009

Ett steg närmare

Nu har jag börjat boka resor till familjen, så om du läser det här pru... storebror så blir det resan till Alice Springs som vi chattade om på MSN häromdagen. Sen måste vi klura ut vad vi ska göra på tasmanien så att jag kan boka in oss till det också. Och vart vi ska bo och göra i Sydney när vi är där, jag hoppas att Lin kan hjälpa till med några bra ideer.


Tillbaka till intressanta arbetskollegor, vi har en tjej på jobbet, jag har aldrig pratat med henne men hon har lite intressant klädstil så det är svårt att inte lägga märke till henne. Idag hade hon sina berömda stövlar på sig, inte helt olika de till vänster. Till det bar hon ett par korta tajta jeansshorts med hängslen och en vit långärmad t-shirt, inte helt olikt bilden till höger. Jag tror inte hon har fått kläm på det här med hur man klär sig på ett kontor, och lite förvånad att de tillåter det. Hon har även ett par stövla som går över knät, och brukar matcha dem med diverse små korta kjolar. Jag tycker nästan synd om henne för folk pratar om hur hon ser ut och skrattar åt henne. Men å andra sidan så ser hon ju hur andra klär sig och så himla svårt är det inte att passa in.

Annars händer här inte så mycket, det är helt klart vår i luften. Det har varit jättefint väder idag och till helgen skulle det bli uppemot 30 grader tror jag. Kolla in prognosen här. Jag kommer nog att spendera en del tid i mörkrummet igen till helgen men ska det bli 27 grader så skyndar jag mig nog.

Och jag tror att det är dags att gå till tandläkaren snart igen, jag har funderat på det ett tag men det blir bara inte av för jag vill egentligen inte gå. Men det ilar lite i en tand och lagningen i den har lite vassa kanter så jag skulle nog gått för ett tag sen. Jag vill inte! Inte för att jag är rädd för tandläkaren men jag har varit till 2 olika här och gillar ingen av dem och med min sjukförsäkring måste jag gå till deras utvalda tandläkare och jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig. Jag vill hitta en bra en som är trevlig och fixar tänderna ordentligt, utan amalgam och skvaller med sköterskan 99% av tiden när jag ligger och gapar. Men jag får nog ta tag i det. Imorgon. Imorgon ska jag ringa. Så det så! Och därmed basta!

onsdag 9 september 2009

Bloggdags igen

Det är lite inspirationstorka med bloggandet för tillfället, lite som smålänningens nyhetstorka under sommarmånaderna. Det är verkligen tomt innanför pannbenet idag.

Vi hade vänner över på middag igår så det vart inget skrivet, de åkte inte hem förrän klockan var närmare elva! Jag gjorde egen pasta och hemmagjord tomatsås med krispig prosciutto och lite ruccolasallad på toppen. Smaskens! Och vi fick både förrätt, friterad morotsrösti med pilgrimsmusslor och youghurtsås, och efterrätt, glass med varma hallon. Och en och annan dajm slank det ner till kaffet. Dajm är populärt här, varenda gång jag tar fram en påse är det succe och alla ska åka till IKEA =) Tror att det får bli morotsröstin nån gång när familjen är här, tror till och med att storebror skulle gilla det.

Jag har verkligen unnat mig alldeles för mycket snask på sistone, det är glass i frysen och dajm i skafferiet och choklad i vartenda hörn på jobbet. En chokladbit för några dollar och så stöttar man horseriding SA eller nåns primary school nånstans eller vad det nu kan vara. Inte bra för min muffintop. Och inte motionerar jag nåt att räkna med heller. Det är nog dags för en detox snart tror jag, Joshis holistic detox där man i princip inte får äta nåt som inte är kött eller grönsaker eller frukt. Jag är inte redo än men snart så får jag nog bita i det sura äpplet och göra nåt åt mina skräpmatvanor och sockersuget efter varenda måltid.

Tack och hej, leverpastej.

måndag 7 september 2009

bläää

Idag är det segt, det var rödvin igårkväll när vi firade fars dag, och så sov jag dåligt, och så fick jag lite av ett chockuppvaknande för när jag kom till jobbet aningens sent vid 8.20 så kom jag på att jag skulle ju varit på andra sidan stan hos en leverantör vid 7.30 men när jag ringde talade de vänligt om för mig att det var inte förrän imorgon vi hade bokat tid. Sen tog det en bra stund att varva ner igen.

Och när jag öppnat mailen och startat igång Movex, vårt ERP system, och skulle logga in så sa det till mig att mitt lösenord måste förnyas. Och det var inte det lättaste vill jag lova. Det får inte vara 2 likadana bokstäver bredvid varandra, det får inte vara 2 siffror bredvid varandra, det får inte vara för långt eller för kort (men hur långt eller kort det är stod naturligtvis inte), det får inte innehålla några specialkaraktärer (vad det nu är för det stod inte heller) och ingen av bokstäverna får vara på samma plats i ordningen som förra lösenordet osv osv. Efter 3 försök och en låst användare, ett telefonsamtal till helpdesk, ytterligare 2 försök, genomgång i detalj av alla regler (mer eller mindre idiotiska) så hittade jag till slut ett som funkade. Det ska tilläggas att jag testade ett eller annat svärord när frustrationen var på topp.

Men jag bestämde mig för att det är minsann inte en sån dag idag. Jag kan välja att tro att det kommer att bli en skitdag och så blir det så, eller så kan jag välja att ignorera allt skit och så kommer det att bli en vanlig dag, vilket iofs också kan betyda skitdag...

Jag kommer iallafall att sova gott inatt, men först är det min tur att ta tag i resterna från tacos som vi åt till middag. Åh vad det ska bli kul att diska undan i köket!

söndag 6 september 2009

Näsbränna, bokstavligt talat

Jenny har varit här och fikat och vi satt ute i vårsolen på vår baksida. Jag är lite röd om näsan och kinderna är rosigare än vanligt.

Idag är det fars dag i Australien så vi är påväg till Jeff och Pauline (Stephens pappa och mamma) på middag. Och vi ska ta kort på hela familjen så jag har packat kameraväskan och funderar på var och hur och om jag kommer att få till det med blixten.

Annars har vi inte gjort så hemskt mycket denna helgen, jag spenderade större delen av gårdagen i mörkrummet så att jag skulle få färdigt mina bilder till slutuppgiften på kursen. Det tar längre tid än man tror att framkalla 10 bilder bra nog så att de duger att lämna in. När alla är klara så ska jag scanna dem och ladda upp dem, och de bör vara klara om en vecka annars ligger jag illa till...

fredag 4 september 2009

Märkligt asså

Hur skulle du reagera om nån sa till dig, för att retas lite lagom, att IKEAs köttbullar ser ut som hundskit? Skulle du ens bry dig? Jag har en kollega här som tycker att det är jätteroligt och har för andra gången försökt reta upp mig med ett stort flin över hela ansiktet. Jag fattar inte, jag tycker inte att det är det minsta kul och jag blir inte det minsta upprörd. Vad väntar han sig tillbaka? Jag skulle kunna säga att han är en stor hundskit men det är ju lite onödigt, eller kanske att Ingvar Kamprad iallafall inte har hundskit innanför pannbenet. Tveksamt om han skulle fatta det på en gång dock... Jag kör på min ignorera-taktik, jag sa iofs utan att skratta det minsta att det är en ganska framgångsrikt företag som ligger bakom hundskiten iallafall, yeah yeah so Ive heard, I might go there and try them some day. Men vänta här nu, först försöker du vara rolig på ikeas bekostning och kalla köttbullar för hundskit, i nästa andetag ska du dit och prova dem. Han har dessutom alltid en massa dåliga comebacker om jag ger honom skit för något, han kan inte bara ta det utan han måste säga nåt tillbaka hur kass det än är och så försöker han få med sig de andra och sitter där med sitt korkade hånflin och alla är lika förvånade och undrar vad han egentligen menar. Det är förresten han som började jobba här innan jag föddes och han har inte kommit längre...

En annan lite intressant sak hände på lunchen när jag satt i lunchrummet och käkade, en av ingenjörerna kom in och gjorde sig en kopp kaffe, han öppnade kylen och tog tag i ett mjölkpaket, skakade det och ställde tillbaka det igen för det var nästan inget kvar. Jaså du, sa jag lite retsamt, ställer du tillbaka ett tomt mjölkpaket, och så log jag. Han mumlade nåt om att det var nog fler tomma där och tog ett annat och hällde upp mjölk i sitt kaffe, tror att han kanske kände sig lite dum för i nästa sekund tog han ut det nästan tomma paketet igen, hällde ut det lilla som var kvar och slängde paketet?! Kunde han inte bara lämnat det isåfall, eller hällt det i sitt kaffe, han hade väl inte behövt hälla ut det? Jag tänkte att det var bäst att hålla tyst denna gången, gud vet vad han skulle börja göra annars, hälla upp mjölk i alla kaffekopparna och sätta tillbaka dem i kylen kanske.

Intressanta människor som jobbar här måste jag säga. Kenny som sitter bredvid mig är från Kina och har därmed kinesiskt bordsskick vilket inte är nån höjdare, det låter ganska mycket om vi säger så. Smask smask, och så dricka lite vatten, sörpel sörpel, och ner med huvudet igen 5 cm ovanför matburken och sörpla i sig lite till och tugga med öppen mun, smask smask. Ett tag, just efter att han kom tillbaka efter 1 månad i Kina, harklade han sig jättehögt och hostade upp en snorloska och spottade ut den i papperskorgen, men det tog inte lång tid innan han blev tillsagd så det är det iallafall slut med. Han är även en sån som sitter och vickar med benet hela tiden, och ibland så gnisslar det lite, ibland så gungar hela skrivbordet. Jag har inte hjärta att säga nåt.

torsdag 3 september 2009

Duktig idiot!

Idag har jag varit ute och sprungit och gjort 3x10 armhävningar, kanske inte de bästa armhävningarna men man måste ju börja nånstans. Jag valde mellan en liten tupplur och motion och jag är glad att jag motionerade men det var ett svårt beslut vill jag lova. Hjärnan vet ju att jag blir piggare av motion än av sömn som jag inte behöver, men kroppen stretade emot in i det sista. Mind over matter tänkte jag och drog på mig löparskorna, eller kanske inte riktigt, mer dåligt samvete och en smått irriterad Stephen i andra änden av luren, "Brandty, you cant go to sleep!". Han kallar mig oftast för Brandty, fråga mig inte varför men det har bara blivit så. Först var det bara här hemma, som ett gulligt smeknamn, men det har växt till sig och är nu mer eller mindre på heltid.

Jag håller på att ta slut på batteriet till mojängen som låser och låser upp min lilla bil. Det är trögare och trögare respons på den. Och dum som jag är (och fortfarande lika exalterad över att ha både fjärrstyrning och centrallås) så testar jag, varenda gång, hur långt borta jag kan vara när jag låser upp bilen. Och jag har märkt att det går trögare och trögare och jag tänker att batterierna snart är slut så jag måste sluta med det men lik förb-nn-t gör jag det igen, och igen, och igen... Idiot!

onsdag 2 september 2009

Lammkött

Nu skulle du kunna tro att jag är på väg att skriva om Stephen men där tar du fel =)

Jag har en lammstek i ugnen, jag stängde av värmen för en halvtimme sen och det bubblar fortfarande därinne. Det var ganska mycket fett upptäckte jag, ca 2 cm i som flyter runt i botten på formen. Hoppas det blir gott, jag har ingen köttermometer så det blir vad det blir på en höft ungefär. Jag har just lagt på telefonen efter att ha pratat med Lin jättelänge och jag kom på att jag glömde stoppa in potatisen i ugnen samtidigt som köttet, typiskt!

Jag måste nog gå och göra nåt åt det nu.

tisdag 1 september 2009

4 år och 1 dag

Det är så länge sen jag satte min fot på australiensisk mark för första gången. Och lite anade jag vad som komma skulle. Tänk om vi skulle lämna Australien på samma dag som jag kom, fast 5 år senare. Undrar just om jag skulle försöka hålla det lite hemligt, bara prata med svenskar och några nära, väl utvalda, aussies. Men jag är hopplös med sånt, och det är kanske lite sent att knipa igen om det också. Men det vore ju trist om nåt skulle gå snett för att jag inte kan hålla tyst. Typ att jag blir uppsagd eller nåt...

Idag tog jag och Jenny en promenad på stranden för det var jättehärligt väder, och en solnedgång i Glenelg är aldrig fel. Kolla själv. Alla kort tagna med nya objektivet, kolla in skillnaden ;-)