fredag 31 juli 2009

And we're back!

Nu ska det köras diskmaskin så det ryker!

Suck

Det är trist att vara sjuk, jag är liksom för sjuk för att vara frisk men för frisk för att vara sjuk om du fattar vad jag menar. Jag är inte trött och kan sova bort dagen framför teven, men jag är för sjuk för att gå till jobbet och smitta ner alla andra.

Jag var och framkallade en rulle film idag och jag får nästan dåligt samvete. Men jag är numera stolt guld medlem hos Rabbit photo, vilket innebär att för varje film jag lämnar in och framkallar får jag en ny tillbaka och dessutom får jag korten på en cd gratis. Alldeles jättebra, för det hade nämligen kostat $10 att få dem på cd men nu kostade det istället $10 att bli medlem. Och då fick jag ju som sagt en rulle film tillbaks, på köpet liksom.

Köket är snart klart, snickarna håller på för fullt att sätta dit golv- och taklister, sen är det bara rörmokaren som ska koppla på vattnet och avloppet igen. Vi har kaklet kvar också men det är inte så väldans viktigt just nu sålänge vi bara får vatten och avlopp tillbaks igen. Vi ska ut och kolla kakel i helgen och ta hem lite prover och se vad som blir bäst. Jag har en känsla av att luckorna ser mer rosa ut än vad jag kan minnas att jag, hrrm ursäkta, VI valde... Men det ser bra ut och det är ju det som är huvudsaken.

Och förresten, mest riktat till min far och bror, jag målade taket en runda när grabbarna var ute och käkade lunch för det är så mycket lättare att göra det när man inte behöver maskera lister och annat skit. Och jag plockade fram en roller och en rollerhållare från förrådet, hällde upp färg och monterade rollern och skulle till att doppa ner den i karet. Det gick inte. Rollern var för bred. Jag är ju iofs ingen målare men jag har rollat ett och annat tidigare och aldrig kunde jag väl tänka mig att det skulle finnas olika storlekar på rollar. Om man tar enbart rollern i sig så går den precis i karet men man kan ju inte gärna rulla den med händerna precis. Vad säger ni, min käre far och bror, är det här ytterligare en spik i kistan för Australien och dess byggkonst???

Nu måste jag ge mig ut och inspektera pojkarna i köket igen! Inte långt kvar...

torsdag 30 juli 2009

Urrk

Melbourne flygplats, 3,5 timme till flyget går, ilsken hosta och massa snor. Det blir verkligen inget av låt-bli-och-gnäll-rörelsen. Och skulle jag ändra mig så får jag nog utöka till dubbla dosen för jag är verkligen på gnällhumör just nu. Allt är skit! Eller kanske inte allt men det mesta.

Och inte är köket klart heller. Bänkskivan kommer inte förrän imorgon, taket är inte målat, elektrikern var tvungen att byta ut vårt gamla proppskåp eftersom det var olagligt för honom att arbeta med det för det var så gammalt, en liten extra utgift på dryga 2000 spänn bara sådär hoppsan, och det var ändå en bra deal sa han. Inte för att jag vill att han ska dö av en elchock för att han bryter lagen men det vore ju trevligt att veta sånt innan man börjar liksom. Och om jag kommer hem och hittar proppskåpet med personalrabatt för halva priset då går jag i taket!

Ett proppskåp är ett typiskt exempel på vad Clipsal gör för nåt och som bekant, eller kanske obekant, så är det där jag jobbar. En jordfelsbrytare som vi också var tvugna att investera i kostar $140 för den vanlige Svensson om han går och köper den vart man nu köper såna. Jag köper den för $50 på jobbet för det är så mycket den kostar att tillverka. Likadant med den extra säkringen vi behövde för att byta från gas till elektrisk spis, den skulle kosta $14, avsevärt mindre iofs men jag betalade inte ens $3 när jag beställde den via jobbet. Så jag hoppas innerligen att proppskåpet med en bra deal för $400 går på minst $350 om jag skulle beställa det!

Och ont i nacken har jag också!

-Men annars är det bra? skulle min käre far ha frågat. Och jo, annars är det väl bra. Jag har pengar till mat, tak över huvudet och kläder på kroppen. Det enda är väl att jag inte platsar hos pastorn...

tisdag 28 juli 2009

På resande fot med halsont

Jag sitter på ett hotellrum i centrala Melbourne och hostar lite. Ska snart gå ner i lobbyn och gå ut och käka middag med Wayne, en kollega från ZF som jag jobbade nära i mitt förra jobb. Sen ska jag hem och sova. Jag var uppe kl 4.30 imorse, flyget var 1 timme försenat så jag hade kunnat sova en timme till men det visste jag ju inte då.

måndag 27 juli 2009

Inte nåt mycket idag inte

Idag blir det inte mycket bloggat, jag sov alldeles för lite i natt och hade alldeles för mycket att göra på jobbet inför min resa till Melbourne imorgon med flyget som lyfter kl 06.00 och innebär att stiga upp alldeles för tidigt. Och dessutom så hade vi inte tillräckligt med takfärg så jag kunde inte måla klart i köket utan det får jag lita på att Stephen fixar... Och bänkskivan kommer inte förrän på torsdag så köket kanske inte är klart iallafall när jag kommer hem alldeles för sent på torsdag kväll.

Bara gnäll, tur att jag inte är med den amerikanska pastorns rörelse att inte gnälla på 21 dagar...

söndag 26 juli 2009

Söndag kväll på Melville Street


Det är ungefär lika spännande som vad det låter... Köket är i vardagsrummet och prylar överallt. Jag är lite smått orolig för att inte vara hemma när det bli installerat eftersom jag är i Melbourne med jobbet tis-tors och imorgon händer det inget mer än att elektrikern kommer hit och stoppar dit alla uttag vi ska ha och rörmokaren gör vad han ska göra, vad det nu kan tänkas vara. Och på torsdag när jag kommer hem så ska allt vara klart typ. Undrar just hur jag på ett fint sätt kan säga till Stephen att jag helst vill vara med och plocka tillbaka alla grejorna så att jag får det som jag vill ha det eftersom det är mest jag som bryr mig vart allting är. Vill inte få det att låta som att han inte får vara med och bestämma och inte klarar av att göra det på egen hand. Eller kanske att jag inte säger nåt och sen bit för bit tar och fixar till det som jag vill ha det. Jag tänker inte ens låtsas att Stephen kommer att ha så mycket att säga till om hur det ska vara i köket.

Lite exalterad har jag varit idag efter att ha pratat med pappsen om deras gamla systemkamera som de fick i bröllopspresent för över 30 år sen. Han ska stoppa den i en låda och skicka hit den. Som du kanske redan vet så använder vi bara film i kursen jag går nu och nästan alla har såna där riktigt gamla kameror typ den som mor och far har, det var bara det att jag inte insåg att deras faktiskt var precis vad jag behövde innan det var försent. När mamma kommer hem från jobbet och läser det här kommer hon att sucka högt och tänka att "vad ska jag med den gamla kameran till". Jadu mor, du känner ju mig ganska väl så du vet att det är lika bra att stoppa den i en låda på posten och skicka hit den =) Jag önskar bara att jag frågade innan kursen började...

Så här ser den ut förresten.



Och här kan man se kort tagna med en likadan.

Jag skulle kunna prata kameror och fotografering i all evighet...

lördag 25 juli 2009

Borta!

Nu är det gamla köket på tippen, och vardagsrummet fullt med alla köksprylar! Snart har vi diskmaskin igen!!! När allt är klart så kommer det en före/under/efter bildserie.

fredag 24 juli 2009

This one time, at band camp...

Vi har bytt replokal med orkestern, den nya ligger precis bredvid en pub, en ganska skabbig sådan men iallafall. Så vi var några som gick dit efter repet ikväll för att ta en öl vilket aldrig är fel, det är ju ändå fredag. Jag fick reda på att de åker på band camp varje år men jag tror inte dirigenten insåg hur det lät när han berättade historier därifrån "This one time, at band camp...."

torsdag 23 juli 2009

Grattis på namnsdagen!

Idag har jag och Stephen varit på date utan särskild anledning men vi kan ju låtsas att han kom ihåg att det var min namnsdag och därför bjöd ut mig på middag och bowling och att jag inte alls betalade hälften...

Vi vann varsin gång på bowlingen men sammanlagt så tog Stephen hem förstaplatsen. Han stoppade även i pengar i en såndär maskin med en klo som man kan vinna choklad bitar i, man siktar in sig på vad man vill ha och styr dit klon och sen dimper den ner och greppar lite chokladbitar och tappar allihop och åker tillbaka och tömmer den på noll chokladbitar. Vi fick 3 pyttesmå bitar på alldeles för många försök och som vanligt hade det varit billigare att gå och köpa chokladen i första hand.

Nu blommar löken!

Imorse fick jag skrapa rutan på bilen! Det händer några få gånger varje vinter men jag blir lika förvånad varje gång. Sån tur väl är så har jag en direktimporterad skrapa som jag "råkade" få med mig från hyrbilen när jag var i Tyskland för snart 3 år sen, och det vet ju alla att tyskt kan man lita på!

onsdag 22 juli 2009

Dagens i-lands problem!?

Okej såhär är det, när jag har bestämt mig för att göra nåt så vill jag få det avklarat, tex att duscha när jag kommer från gymmet eller packa upp matkassarna när jag handlat. Om jag blir avbruten utan anledning så blir jag lite kinking. Så är det bara och Stephen vet det. Om han då avbryter mig utan anledning för att bara retas och tex kittla mig eller nåt annat onödigt så blir jag irriterad. Och då kallar han mig för grumpy Brandty (surpuppan Brandt, typ). Och helt plötsligt är det mitt fel att jag är sur och grinig utan anledning. Det är väl åndå inte rättvist!? Han vet ju att jag blir gnällig och ändå ska han hålla på att retas!

Visst har jag rätt att det är hans fel! Jag menar, det var ju alltid storebrors fel när vi var yngre och bråkade! Eller hur Jonas?

tisdag 21 juli 2009

Aja Baja...

Jag diskade under rinnande vatten förut, faktum är att jag alltid diskar under rinnande vatten. Fy skäms på mig, det är faktisk torka här, den värsta på 100 år, eller nåt. Det är alltid nåt jääla rekord med vädret i det här landet, i princip varje dag. Men det är ingen ursäkt för att diska under rinnande vatten.

Sorry!!

måndag 20 juli 2009

Och förresten, köp alltid självhäftande krokar av bra kvalitet, fy tusan vad det är irriterande när allt man hänger upp trillar ner...

Ett annat snack som jag ska ta med Stephen när han kommer hem.

Asså, det här med jobb.

Hur många trivs på sitt jobb och tycker att det är en bra grej att gå till jobbet? Jag måste tyvärr erkänna att jag inte är en av dem just nu. Jag vet inte vem det är jag försöker lura att jag gör det, främst mig själv tror jag, och just nu är det väldigt segt att gå till jobbet. Inte för att jag inte klarar av att göra det, inte för att det är ointressant, inte för att jag får urkass betalt, utan för att jag är lite uttråkad. Det är liksom slentrian och ett jäkla gnällande på allt och alla. Istället för att göra nåt åt saken så är det som om att alla accepterat att så är det här på Clipsal, allt tar en evighet och ingenting "makes sense", alla avdelningar stretar åt olika håll och är alldeles för upptagna med sina egna resultat istället för att jobba på ett och samma företag med samma mål.

Men måste ett jobb vara kul, det finns ju massor med tråkigare jobbdärute, tråkigare än mitt jobb. Och jag tyckte ganska samma om mitt förra jobb. Kommer jag att tycka samma om nästa jobb, vilket troligen kommer att vara ganska viktigt att jag gör bra ifrån mig eftersom det blir jobbet som till en början försörjer mig och Stephen i sverige, om nu inte ett mirakel händer och Stephen får jobb och inte jag så förstås.

Så eftersom det här inte är mitt drömjobb, snarare ett stopp på vägen, kommer jag till nästa fråga: Vad är mitt drömjobb? Vad vill jag bli när jag blir stor? Och då tar det stopp. Hmm, jag har faktiskt funderat på det här ett tag och jag tänkte att det var dags att dela med mig. Det har liksom växt i huvudet på mig och det är inte bra. Min vän Åsa säger alltid att trollen spricker i solsken, så om mina växande tankar är trollen och att säga dem högt exponerar dem i solen så kanske det inte är så illa ändå att vara supplier quality engineer på clipsal, det betalar ju räkningarna och hyran och en kamera och ännu en kamera och kanske så småningom ett alldeles för dyrt objektiv som jag bara måste ha för när jag gått klart min kurs så behöver jag ju det.

Jag får nog ta ett snack till med Stephen om det här när han kommer hem.

Jädra mansgrisland!

Kartmania Richmond är ett ställe dit där större pojkar åker och leker rallyförare och krig med hjälp av go-karts och "laser-vapen". Jag har hört deras radioreklam ett antal gånger nu men idag fick jag nog av nån okänd anledning. Reklamen börjar med att man hör en kvinna föda barn, ljudet kan iofs associeras till vad som måste ha hänt 9 månader tidigare men det är en helt annan sak. Iallafall när bebisen är ute så visar barnmorskan den för den nyblivna pappan och säger glatt nåt i stil med "Grattis, Det är en pojke, hur känns det?" Varpå den nyblivne pappan svarar "mja, det är väl ok men jag skulle hellre varit på Kartmania Richmond".

Jääla mansgrisar, det måste ha varit karlar som hittat på den reklamen! Är det konstigt att det går vääääldigt långsamt framåt i det här landet. Nu tänker kanske du att det är väl inte hela världen, det är ju bara en liten reklamsnutt, men det är faktiskt inte bara en liten reklamsnutt, och en riktigt usel sådan. Det är en ganska utbredd inställning skulle jag vilja påstå.

För att väga upp det hela så har jag lite glada nyheter, idag fick jag min filmkamera på posten! Det gick fort. I helgen köpte jag film så nu är det bara ett batteri som saknas sen kan jag köra så det ryker både digitalt och analogt!

lördag 18 juli 2009

Irish coffee är gott!

Posted by Picasa

Jag har blivit rödtott!

Här kommer lite foton på mig och Stephen, jag har blivit rödtott men Stephen ser ut som vanligt, sista kortet är på Simpson molnen som försvann innan jag hann ut och ta kort. Simpson moln är alltså såna moln som är i trailern till den tecknade tv-serien Simpson...



Stephen har ganska lätt för att bli bra på kort, här ser han ut precis som han gör på riktigt. Själv tycker jag alltid att jag ser annorlunda ut på kort och i spegeln.


Ranger (kommer från orangutang), ginger, red nut, blood nut, carrot top & match stick är alla ord för rödhårig. Stephens bror brukar gå under alla dessa benämningar, han är en äkta rödtott. Jag skulle gärna ha bytt med honom om det inte vore för att resten av honom är vit som ett lakan och kan vara utomhus i 10 sekunder innan han bränner sig. Jag funderar på att ta ett kort på mig själv varje gång jag har varit hos frisören för att dokumentera hur jag ser ut, om 2o år vet jag nog inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser korten.


Man kan ana en liten hint av Simpson molnen men det är på väg att lösas upp helt och hållet.

fredag 17 juli 2009

Det är simpson moln på himlen idag, jag önskar att jag hade kameran med mig...

25 minuter kvar av arbetsdagen och jag har spenderat alldeles för mycket tid på att läsa min nya favoritblogg som Lin rekommenderade.

Här kan du klicka så kommer du till den.

Happy Friday förresten!

onsdag 15 juli 2009

Kom igen, kämpa!

Jag hoppas innerligen att mitt immunförsvar ska orka stå emot influensan som Stephen släpade hem igår. Han ligger just nu och sover med mysbyxor och strumpor och luvtröja, under täcket, med vetekudden och ett extratäcke ovanpå, plus att vi har värmen på så att jag nästan har lite lätt huvudvärk. Änsålänge känner jag mig helt ok, jag har känt efter hela dagen och varnade på jobbet att känner jag minsta lilla symptom så stannar jag hemma imorgon för jag vill inte smitta ner nån. Men, peppar peppar, så har han inte smittat mig än. Jag har iofs inte kollat upp hur lång tid det kan ta innan man blir sjuk. För säkerhetsskull så handlade jag på vägen hem så att vi skulle klara oss i ett par dagar om vi båda skulle bli sängliggande. Soppa och soppa och åter soppa. Och det som inte går åt nu blir lunch nästa vecka när vi inte har nåt kök.

Igår blev jag stolt ägare till en Canon EOS Elan ii film slr kamera! $26 + $16.50 i porto, 250 spänn eller nåt åt det hållet. Lite filmrullar och en bunt fotopapper och sen är jag redo att ta mig an mörkrummet. Frågan är dock om jag ska köpa färg eller svartvita rullar... kanske en av varje till att börja med. Undrar om man kan köpa det på ebay...

onsdag 8 juli 2009

Jag ska bli...

...fotograf! Eller kanske inte men jag ska gå en kurs till. Denna gången med 35mm film istället för digital, men allt som jag lär mig går ju enkelt att överföra till den digitala förutom mörkrumsundervisningen då förstås. Anledningen till film istället för digital är att den digitala var fullbokad och vid närmare eftertanke så tyckte jag att det kanske inte är så dumt att lära sig med film eftersom det är svårare och jag måste fatta för att ta bra kort utan att använda auto funktionen.

Just nu visar de en gammal Michael Jackson konsert på teve, fansen är helt hysteriska och skriker och gråter och sträcker sig efter MJ. Helt galet, och nyheterna är fortfarande fulla av honom, med spekulationer om begravningar och minnesstunder, magpumpning och vårdnadstvister. TACK MEN DET RÄCKER NU! I ren protest så stänger jag av morgonnyheterna och äter frukost i tystnad så fort de börjar tjata om honom igen! Han var en stor artist det håller jag absolut med om, helt unik, men jag får känslan av att de nästan har lit enyhetstorka och försöker gripa tag i varenda halmstrå för att ha nåt att prata om.

Och till min stora glädje (NOT) så har "The Ashes series" i Cricket börjat, det är England vs Australien som spelar om en liten urna men askan från pinnarna de försöker slå ner för varandra från den första landskampen mellan Australien och England. The Ashes spelas varje 1,5 år, varannan gång här och varannan gång där. Det är 5 matcher som tar vardera 5 dagar med 5 dagars vila emellan. För Cricket är ju en sån fysisk sport så de behöver vila upp sig emellan... NOT.