Jag är väldigt bloggig idag...

I söndags var jag och Sheila ute och fotade lite i Brighton, den där jädra fotogruppen jag gick med i gör ju aldrig nåt så det är väl bara att ta saken i egna händer. Jag har en plan att dokumentera mitt Adelaide innan det är dags att flytta till Sverige.

Brighton Jetty i midvintersolen, en helt fantastisk klar vinterdag om än något blåsig.

En parkbänk, eller ska man kanske kalla det en strandpromenadbänk?

Sheila spanar efter nästa motiv.

Midsommarbilder 3

Här är jordgubbstårtan! Mmmm...

Lynda lånade min blomsterkrans, man skulle kunna tro att vi är på Hawaii =)

Jag behöver väl knappast tillägga att det var tygblommor...

Mer midsommarbilder

Jenny tog befälet när det gällde att klä stången, jag utnämnde mig till fotograf.


Koncentration, titta här Alicia, så här gör man i Sverige!


Hela gänget framför (bakom? =) stången som tydligen är en fallossymbol... förklara det på engelska; This symbolises a giant penis...

Jens och Lynda hade dukat med ballonger och sånghäften, som på en riktigt svensk midsommar!

Midsommarbilder

Pojkarna vann första matchen.




Tjejerna snackar taktik inför revanschen... eller inte =)


Sverige vs Australien 1-0

Kubb på stranden in solnedgången var en himla bra grej!

Ska det vara så himla svårt!

Att det ska vara så himla svårt med hellysen! Möter man bilar har man inte hellysen på, punkt. Kör man bakom nån så har man inte hellysen på, punkt. Den lilla blå lysikonen betyder att man har hellyset på, punkt. Varje dag när jag kör till jobbet och hem från jobbet så möter jag bilar med hellysen på. Jag fattar inte hur svårt det är! Och börjar jag blinka med hellysena i trafiken så tror alla att det är en polisradar på g så det funkar inte heller, att jag sen fortfarande blandar ihop spakarna och börjar tvätta rutan istället för en snabb blink är en helt annan femma... Jag funderar på om folk inte tror att de har lysena på om den lilla blå lampan inte lyser. Jag lade fram det för Stephen förra året när jag upptäckte samma sak men han tyckte att så korkade kan väl folk inte vara heller, men jag vidhåller min teori.

Till nåt helt annat så har jag börjat på gymmet (igen! =). Min vän Sheila har blivit medlem i samma gym som jag gick med i för ett år sen ganska exakt och inte har besökt denna halvan av 2009 förrän i onsdags då vi gick på Pilates. Och jag har fortfarande 3 månader kvar av mitt medlemsskap så det är bara att kämpa på och går det bra så kanske jag skriver på igen. Den här gången har jag iallafall 3 månader på mig att se hur det går innan det är dags att hosta upp lite mer cash.

I väntan på Nettans blogg...

Här kommer ett par kort på Annette och hennes mage, hon är väl strax över halvvägs nu tror jag. Det är igen mest för att visa Anna och Karin och Marie. Det går så himla fort, hon berättade i slutet på April att hon var gravid i 12 veckan och nu är det redan halvvägs. Vi fikade idag och hon sa att det känns så overkligt att om 5 månader så har vi en liten bebis. Porträtten lämnar väl en del att önska å fotografins vägnar men det var en impuls och det blev inte bättre än så. Undrar om jag ska höra med henne om hon vill sitta modell så att jag får träna lite mer, hon gör sig oftast bra på kort, inte som en annan som väljer att hellre stå bakom kameran än framför.

Hallå, hör du mig!

Jag vet att det inte är jul men det är ju vinter och mörkt här och adventsstjärnan är så himla bra mysbelysning så den får hänga framme året runt. Det har inget att göra med att jag är lat och inte gillar att julpynta...

Han är ju ingenjör

Idag när jag kom hem gjorde jag en upptäckt.

Det började som så att vi köpte en trådlös dörrklocka på Bunnings där man klistar på själva tryckmojen utanför dörren med en bit dubbelhäftande tejp och sen ställer man ringmojen på lämpligt ställe inomhus. Stephen trodde att han hade hittat ett fynd men när vi kom till kassan visade det sig att det inte var lika mycket ett fynd som han trodde men vi bestämde oss för att köpa den iallafall, vi hade ju ingen dörrklocka.

Efter ett tag så stötte vi på nästa problem, ringmojen käkar batterier. Efter att de tagit slut andra gången funderade vi på om det var nåt fel på tryckmojen utanför för vi hade ju nyss bytt batterier.

Nu är det ju så klurigt att man kan ta bort den viktiga delen av tryckmojen och låta baksidan sitta kvar på den dubbelhäftande tejpen så att man inte behöver riva bort den och hitta en ny bit tejp och klistra upp den igen. Tyvärr så hann Stephen riva bort den med tejp och allt innan jag hann lägga min näsa i blöt och tipsa honom om att man inte behöver göra det. Kanske lika bra det för husfridens skull för jag vill inte blir förvisad till soffan...

Det visade sig iallafall att det inte var något fel på tryckmojen så det var bara att byta batterier igen. Detta var ett par månader sen och tryckmojen har legat i träda på skrivbordet sen dess, men i helgen så bestämde sig Stephen för att nu var det dags att sätta upp den igen. Han frågade om vi hade nån mer dubbelhäftande tejp och jag sa att det enda vi har är isåfall en bit som egentligen hör till en självhäftande krok som man kan sätta upp i tex badrummet eller köket eller nån annanstans där den behövs. Jag tänkte inte mer på det och Stephen vart tyst och tryckmojen satt på plats.

Idag när jag kom hem tog jag finingången för första gången på ett tag, normalt så parkerar jag innanför vårt staket och tar köksingången men jag skulle iväg igen och orkade inte öppna grinden så jag parkerade på gästparkeringen utanför finingången. Jag låser upp och tar mig en närmare titt på tryckmojen och inser att Stephen satt fast den med häftmassa...

För er som inte känner honom så väl så är detta en typisk patentare a'la Stephen. Häftmassan funkar så länge den funkar och när det trillar ner så svär han lite och sätter dit den igen och så håller han på ett par gånger tills han tröttnar eller tills jag bestämmer mig för att fixa det ordentligt. Och jag kan inte låta bli att le när jag ser hans små påhitt för det är så otroligt sött!

Och nu sitter han här bredvid och försöker tolka mitt inlägg och eftersom jag vet att han kanske inte uppskattar det lika mycket som jag hoppas att mina läsare gör så gäller det att rappa på innan han fattar vad det handlar om. Och kanske att jag glömmer bort att skicka honom länken till bloggen så att han kan träna svenska, jag kommer nog ihåg det om nån vecka igen när det är för långt att gå tillbaka och läsa =)

Med flöjten i högsta hugg!

Här är jag och Lachlan som jag jobbar med, vi är just redo att börja marschera med uniformen på. Piketröja och svarta byxor, det var lite oklart huruvida kepsen var del av uniformen eller inte. Det är förresten mitt i vintern om ni undrar över det fina vädret ;-)

Inlägg nr 101!

Det här är inlägg nummer etthundraett i ordningen, wow, jag är nästan lite imponerad av mig själv.

Ikväll har vi varit hos Damo (förkortning av Damian som spelar bas i imminent psychosis, "stephens" band) och grillat och suttit ute och ätit. Det kan man göra även om det är mitt i vintern här. Det var lite småkyligt men inte så farligt. Det var alldeles kanonfint väder hela dagen idag, nästan som svensk sommar. Strålande sol och klarblå himmel, i lä i solen var det nog nästan 20 grader skulle jag tro.

Idag var även marschpremiär för mig med Onkaparinga city concert band, vilket är orkestern som jag gått med i. Jag körde hemifrån strax efter 12 för att träna på att marschera vid 12.30 innan det var dags att göra det på riktigt vid 13.45, inför aussie rules fotball matchen började vid 14.00. Vi skulle spela 2 marscher, varav den ena var hemmalagets "theme song". Tyvärr så var matchen före lite försenad för de hade haft 2 som skadats och fått åka ambulans så det slutade med en kortkort theme song på ca 3 minuter sen var det bara att packa ihop och åka hem igen. Slöseri med tid skulle man kunna säga men jag fick träna på att marschera vilket var bra och jag upptäckte dessutom att "notstället" eller kanske man ska kalla det nothållaren som man spänner fast runt armen om man spelar flöjt så att man kan gå och spela på samma gång, måste ha varit designad av en musiker och inte en ingenjör för det var den mest värdelösa design nånsin, sån tur väl var så var inte låten vi spelade särskilt svår.

Innan det är dags att marschera nästa gång så ska jag gå och inhandla en bättre modell. På de flesta andra instrument, kanske tom alla andra instrument, förutom piccolaflöjt då, sitter nothållaren fast i instrumentet i fråga vilken är en aningen stabilare konstruktion. Jag hittade en design på nätet som faktiskt sitter fast runt flöjten och sen förlänger man den ut och aningen åt sidan så att man kan läsa noterna så det blir nog en sån. När jag spelade med Luleå hemvärns orkerster så lånade jag en gång en marschnothållare och jag hade funderingar på att "glömma" att lämna tillbaka den när jag slutade men så tänkte jag att den kommer jag aldrig att behöva ändå så jag kan lika gärna ge tillbaka den, ack vad jag bedrog mig.

Och om någon hade sagt till mig när jag startade den här bloggen att jag kommer att skriva ett helt inlägg om enbart marschnothållare för flöjter så hade jag inte trott dem...

Jag vet, jag vet!!!

Jag lyckades klura ut vad överraskningen var just efter att ha skrivit klart förra bloggen, och det är ingen katt =) Stephen glömde stänga ner websidan där han köpt biljetter till ståuppkomikern Ross Noble från england som är här på turne. Han är jätterolig! Stephen var lagom impad av sig själv när jag frågade om det var det som var överraskningen. Jag vet inte om jag har nämnt det förut men han är lite gulligt småklumpig emellanåt =) Iallafall så lovade jag att jag skulle bjuda på middag innan föreställningen så imorgon ska vi ut och äta thaimat på Tongue Thaid.

På lördag kommer Shane och Sheila hit och käkar middag och vi funderar på att göra chokladmousse till efterrätt så Stephen hittade ett recept och vi var ju tvugna att testa så att det skulle smaka bra. Och det gjorde det, aningen lös kanske men det var väldigt gott!

Idag har jag investerat i en något för liten vetekudde som luktar alldeles för mycket lavendel och innehåller råg istället för vete (rågkudde =) och verkar inte bli lika varm som den jag har hemma i sverige som innehåller vete, men tyget är jättefint och det är ju det som är viktigt...hrmm. Jag tänkte att jag skulle ha den på axlarna som är lite stela efter för mycket stillasittande och flöjtspelande och för lite motion men den räcker liksom inte riktigt till. Det blir nog att skräddarsy en egen tror jag, eller kanske ett par stycken. Och det blir nog årets julklapp till stephens mamma och farmor och moster och brors flickvän. Det är visserligen aningens för varmt för att ha den här mitt i sommaren men tydligen så kan man frysa in den och ha som en kylkudde lika väl som en värmekudde. De två tidigare åren så har jag tillverkat tygkassar och grytlappar och höll på att få slut på ideer så det här blir perfekt. Ska bara hitta vetekorn nånstans.

Gnällspikar!

Jag har just kommit hem från Annette där jag fick massage och middag, jätteskönt med massage och indisk vegetarisk curry som var smaskens.

Vi fick även gnälla av oss en stund, jag vet inte vad som hände men helt plötsligt kom vi på att vi gnällt om allt från radiopratare till sexundervisning och bakåtsträvan. Även om de kallar sig den sjätte största "developed economy" jag tror att det är den sjätte iallafall, så vet jag väl inte om de är så himla utvecklade med toppmatade tvättmaskiner och kranar för varm- och kallvatten på toaletter och särskilt i duschen. Varför ha engreppsblandare när man kan ha 2 kranar??? Särskilt när det är brist på vatten... Men det var trevligt iallafall och jag tror att delar av mitt gnäll beror på lite hemlängtan.

Och jag har sålt min bil förresten, eller min och min, det är den ju inte längre. Den blå pärlan har iallafall flyttat norröver och jag tog aldrig bort klistermärket med Sverige och en dalahäst, den kan de fundera över ett tag.

Och Stephen har sagt att han har en överraskning till mig senare i veckan, jag har ingen aning om vad det är men jag håller på att dö av nyfikenhet och jag vet att han inte kommer att säga ett knyst mer än för att reta mig och inte tillräckligt för att jag ska fatta vad det är. Jag får helt enkelt återkomma med mer information när det väl hänt, vad det nu är.

Jag ville bara visa utsikten från Jens och Lyndas nya lägenhet, tredje våningen med havsutsikt, 25 meter från Henley Square. Mest åt Marie och Anna och Karin som inte bor här mer. Visst är det helt fantastiskt!

Det är det här huset på översta våningen, balkongen till vänster i bilden, den som man knappt ser.

Nackspärr och Aladdin

Jag har fortfarande lite nackspärr, det var påväg att försvinna men nu är det tillbaka igen. Nackspärr heter förresten wryneck på engelska enligt ett lexikon. Varken Stephen eller min brittiska kollega Michelle hade nån aning om vad wryneck var för nåt, skumt.

När jag körde hem efter repet med orkestern så blev jag plötsligt sugen på aladdin, jag kom att tänka på när jag tog med en ask till förra jobbet. De brukar sälja aladdinaskar på IKEA till jul och det är ju bara ett par tre fem månader bort så då ska jag köpa mig en ask eller två. Det är en bra julklapp till Stephens släktingar =) Funkar lika bra här som hemma i sverige med skillnaden att väldigt få svenskar faktiskt behöver läsa vilken pralin som innehåller vad och att det kan vara ganska underhållande att se dem välja pralin här eftersom innehållet endast är skrivet på svenska och finska (tror jag iallafall...).

Imorgon ska jag se om vi inte kan ta oss ut och kolla på kakel till köket, och kanske få tummen ur och annonsera den där eländiga bilen, det är då på tiden!

Nackspärr och pyttipanna

Jag har en liten nackspärr för tillfället, inte så farligt men döda vinkeln är lite svårare att se för när jag kör bil. Jag ska se om inte Annette kan ge mig lite massage snart, när jag vet säkert att jag inte är smittad av svininfluensan. Inte för att jag kommer att bli det, för det har jag bestämt mig för men eftersom hon är gravid så tänkte jag att det är onödigt att ta några risker.

Efter att ha tutat i flöjten en dryg halvtimme så bestämde jag mig för att laga pyttipanna till middag. Jag har inte gjort det till Stephen förut och vi hade en lagom bit stek i frysen som vart över sen mors dag lunchen för nån månad sen. Det enda som saknades var rödbetor men det fick gå ändå, och jag frossade i knäckebröd med ost. GUUUUU' va' gott det va'!

Och lilla bilen är inte såld än, den står till sig här utanför.

De tjatar fortfarande...

...om Gordon Ramsay och Tracy Grimshaw, men endast på Channel 9 där Tracy jobbar.

Några foton från Melbourne, jag har just upptäckt att jag kan ladda upp korten direkt från Picasa till min blogg. Picasa är himla bra alltså, jag kan varmt rekommendera det och dessutom är det gratis!

Nyhetstorka??

Huvudnyheten på Channel 9's nyhetssändning klockan 18.00 idag var Gordon Ramsay's "påhopp" på Tracy Grimshaw, en australiensisk TV-reporter/nyhetsuppläsare. Han ska visst ha jämfört henne med miss Piggy från mupparna bla. Absolut inte en nyhet som jag kunnat vara utan...

Bilresan till Melbourne gick alldeles utmärkt, såhär i efterhand kanske det var lite onödigt att spendera 2 av 3 dagar på långhelgen i en bil men vi hade en trevlig dag i Melbourne och cirkusen var häftig. Och när vi körde in i Melbourne och Stephen letade efter en radiokanal som sände aussie rules football matchen så pratade det helt plötsligt svenska i radion, gissa om jag vart förvånad. Det var för övrigt AM radio, inte FM. Nu vad ju själva programmet hyfsat trist men iallafall, det var svenskt!

I söndagskväll, efter att ha letat efter en japansk restaurang i vad som kändes som en evighet bestämde vi oss istället för att plocka upp lite kinamat på vägen tillbaka till hotellet och avsluta flaskan med rödvin vi öppnat tidigare och kanske äta lite ost och kex till efterrätt. På menyn fanns det chopped pork and noodle soup, notera att chopped pork = hackat/strimlat fläskkött, pork chop = fläskkotlett. Så jag väntade mig nåt liknande en autentisk liknande den nudelsoppan jag käkade på en liten bakgata i Peking för motsvarande 8 kronor med nudlar och bitar av kokat fläskkött i buljong, även om denna kostade 8 dollar istället. Du gissar säkert redan att så inte var fallet, och att nånstans så kommer en fläskkotlett med i bilden. Alldeles rätt, jag fick en burk med själva buljongen och en låda med nudlar och 2 kokta, och panerade med nåt som nästan smakade kanel, fläskkotletter. Då kommer vi till frågan hur man äter en fläskkotlett när den är i en soppa, det blev ganska kladdigt...

Torsdagkväll på Melville street

Jag är ingen stor youtube fan men idag när jag kom hem från jobbet och satte mig för att titta på ett videoklipp från parlamentet med David Batra så slog jag alla tidigare rekord. Och jag skrattade och skrattade och skrattade. Det var ett par nya ansikten men det var så härligt att se svensk humor och familjära ansikten. Och gud vad roligt det var.

Och jag fick lämnat in flöjten till reparatören och kanske att den är klar redan imorgon så då behöver jag inte skämmas mer för min lånade flöjt.

Imorgon packar vi bilen och på lördag morgon bär det av mot Melbourne, där har svininfluensan spridit sig ganska kraftigt så peppar peppar så kommer vi hem friska och krya... Jag ser fram emot att få se cirque de soleil och ha lite minisemester, för när vi kommer hem så blir det att riva ut köket och betala en massa pengar och få ett nytt installerat. Då får vi även diskmaskin igen!!! YAY!

Sjukling

Jag fick åka hem från jobbet i måndags för jag var inte riktigt kry, och jag stannade hemma igår också. Det är så jäkla trist att vara sjuk, och jag var inte riktigt sjuk så att jag kunde sova bort hela dan. För sjuk för att jobba, mest för att jag skulle smitta ner resten av kontoret och det är inte så poppis precis, och för frisk för att stanna hemma.

Jag ska kolla klart på Masterchef Australia och sen ska jag göra min plikt i köket, det står tomatsoppa på menyn. Tomatsoppa med chorizo och bönor, smaskelimums, och så en liten brödbit till det, halvfabrikerad ciabatta.

Det är så härligt att köra den nya bilen! Och idag kom flöjten fram på posten, tror jag iallafall, jag fick en lapp i brevlådan om att mitt paket är redo för upphämtning och jag väntar inte på nåt annat så jag ska sticka dit imorgon innan jobbet om jag hinner och hämta den. Jag tror inte att den hinner bli fixad innan fredag men den måste ju bli klar till nästa vecka tycker jag.